Som första stift i Sverige planerar prästlönetillgångarna i Västerås att börja sälja så kallade kolkrediter. Målsättningen är att en del av den tillväxt som sker i stiftets skogar, då koldioxid binds av träden, ska kunna säljas som klimatkompensation.
- Vi har en bit kvar innan vi vet exakt hur försäljningen ska gå till, men vi hoppas att det ska bli en alternativ intäkt, säger Sture Karlsson, som är ordförande i stiftets egendomsnämnd.
Skogen har blivit klimatcertifierad
Stiftet samarbetar med en organisation som klimatcertifierar skog genom en ny standard: Carbon Forestry Standard – Sweden. Idén bakom den certifieringen är inte att ägarna ska sluta avverka skogen, utan att stiftets skog ska brukas på ett sätt så att den som helhet binder mer koldioxid.
- Det är välskötta skogar, så vi har bra tillväxt i dem, säger Sture Karlsson.
Skogen ska växa till sig
Satsningen på kolkrediter ska ses i ljuset av att stiftets egendomsnämnd 2022 beslöt om att drastiskt minska på uttaget från skogen. Föryngringsavverkningen, som vanligen är kalhyggen, har minskat med 80 procent från 2022 till 2023.
- Vi ville öka medelåldern på våra skogar för att få mer timmer när vi väl slutavverkar. Om vi hade fortsatt att hugga som tidigare så hade vi riskerat att minska snarare än att öka timmerproduktionen på sikt, säger han.
Har ni tagit ut för mycket virke ur skogen tidigare eftersom ni måste dra ner så mycket?
- Nej, det skulle jag inte säga. Vi har hela tiden avverkat mindre än skogens tillväxt. Men vi har haft ganska stora granbarkborreskador, som gjort att tänkbar slutavverkningsskog blivit saneringsobjekt. Och vi hade Salabranden 2014. Därför har vi fått en skog som är lite för ung.
Församlingarna får mindre
Genom att låta skogen växa längre så hoppas man helt enkelt att tjäna mer pengar i ett senare skede. Men den nya strategin har lett till en kraftig minskad utdelning från prästlönetillgångarna till församlingar och nationell nivå, eftersom intäkterna från skogen utgör den största delen av utdelningen. I år blev den totala utdelningen endast 3,8 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 30 miljoner kronor för bara några år sedan.
- Det klart att det påverkar församlingarna. I samband med beslutet om att minska på avverkningen så skrev vi till församlingarna att det var på gång och vi hade informationsmöten. Vi försökte förklara att vi bygger värden i skogen som man sedan kan avverka och få bättre betalt för.
Kan krocka med Skogsutredningen
Stiftet har avsatt omkring tio procent av skogen för naturvård, men den övriga skog som nu sparas ska avverkas senare. Sture Karlsson är snarast skeptisk till att undanta för stora områden från avverkning och vill inte lämna trakthyggesbruk, det som vanligen kallas kalhyggen, som metod.
- Det vi gör kan bli en krock med Skogsutredningens förslag, säger han.
