På 90-talet var det satanistiska pedofilnätverk, idag är det terrorister.
Varje tid har sitt problem i form av berättelser om en ondskefull brottslighet, osynlig för alla utom för ett fåtal teckentydande ”experter”.
Det säger advokat Thomas Olsson som tycker att man bör dra öronen åt sig när spökhistorieliknande brottsscenarier byggs upp.
– Att sexuella övergrepp förekommer, att de är svåra att avslöja och lagföra är uppenbart, men 90-talets skräckvision att samhället skulle vara genomsyrat av mäktiga pedofilringar har ju visat sig helt bisarr.
– Nu är det terroristnätverken som figurerar som berättelse om en ondska som vi vanliga inte ser, men som när som helst kan drabba stora delar av mänskligheten.
Skräcken för terrorister har, efter elfte septemberdådet, inneburit att, som Thomas Olsson uttrycker saken, ”samhället tenderar att prioritera säkerhet framför rättssäkerhet och människors integritet i förhållande till staten”.

På skrivbordet i arbetsrummet hos advokatfirman Silbersky (där Thomas Olsson är delägare) har det nyss landat ett exempel på Säpos aktiviteter, relaterat till kampen mot terrorism. De tjocka pappersbuntarna innehåller polisens redogörelse för det som hände i oktober 2010 då, enligt Thomas Olsson, ”helt oskyldiga barnfamiljer utsattes för en våldsam och brutal, militärliknande aktion”. Anledningen var misstanke om ett förestående bombdåd, riktat mot köpcentret Nordstan i Göteborg. Thomas Olsson företräder en av männen, som nu kräver skadestånd.
Luntorna på skrivbordet är på i princip varje sida försedda med omfattande överstrykningar, det är Säpo som hållit i tuschpennan.
– Det vi vill veta är vilken information som låg till grund för tillslaget och vem som bär ansvar för beslutet om insatsen.

Vad man redan vet är att det började med att en privatperson hörde av sig till polisen och berättade att hon passerat en man som pratade i telefon, ett samtal som enligt kvinnan handlade om ett bombattentat. Polisen beslutade då att tömma aktuella mobiltelefonmaster på trafikinformation. Då framgick bland annat att den tipsande kvinnan inte hade befunnit sig utomhus vid tidpunkten hon angivit, utan talat i telefon från sin bostad.
– Förutom osäkerheten i information som bygger på vad man kan höra när man passerar någon på gatan, fanns alltså starka indikationer på att kvinnan som tipsade hade misstagit sig om tiden när samtalet skulle ha skett.
Thomas Olsson menar att både polisen och Säpo nu försöker mörklägga bakgrunden till insatsen.
– Polisen inser förstås att deras professionalitet kan ifrågasättas, när man i ett demokratiskt samhälle med så pass våldsamma metoder angriper barnfamiljer.
– Men poliser är ju inte mer än människor, de lever också med den där utbredda föreställningen att det finns en fruktansvärd hotbild.

Att männen som hämtades i sina bostäder inte hade något med det högst eventuella hotet att göra framgick tidigt, de släpptes dagarna efter aktionen.
– Någonstans borde ju angreppet på oskyldiga och deras familjer utgöra utgångspunkten för en diskussion om hur vi har kunnat hamna här.
– Vad är det vi är så rädda för att vi tycker det är okej att bete oss på det här sättet? Hur pass långt är vi beredda att gå när det gäller att trampa på en rättsstats grundläggande principer?
Man skulle kunna beskriva det som att Thomas Olsson har terrormisstänkta klienter som ett slags nisch, efter att han åtog sig målet gällande sanktionerna mot det somaliska banknätverket Al Barakaat, som innebar att svenskar med somalisk bakgrund fick sina ekonomiska tillgångar frysta.
– Det dök upp tre män här på kontoret, de hade besökt andra advokatbyråer innan, men ingen hade velat ta i detta.  Förmodligen för att ingen riktigt begrep vad det där papperet från banken handlade om, det gjorde inte jag heller men jag började nysta i det och då blottlades plötsligt ett sanktionssystem som låg helt vid sidan om den normala rättsordningen.

Det som satte nämnda rättsordning ur spel var en förändring av FN-stadgan, som tidigare inneburit sanktionsmöjligheter mot stater och höga representanter för stater. Efter terrordådet elfte september tvingade USA fram att sanktioner också kunde omfatta enskilda individer. Sanktionssystemet implementerades i EU och blev lag, i Sverige och andra EU-länder.
– Att den verkställande makten kan lagstifta om en enskild persons tillgångar, utan att personen kan få det domstolsprövat är något vi inte har sett i Europa sedan feodaltiden.
– När den lagstiftande, verkställande och dömande makten hamnar i en  hand upphäver man fundamenten för en rättstat, det är ett mycket obehagligt system, ett embryo till en totalitär samhällsstruktur, säger Thomas Olsson.
Valet att ta sig an Al Barakaat-fallet och då arbeta pro bono (utan arvode) är ”en fråga om vilken inställning man har till yrket”.
– Om man bara ser till pengar behöver man aldrig stöta på sådana mål, där man bara kan engagera sig om man tycker att det är viktigt att upprätthålla någon form av ideal.

Hans yrkesval var från början inte självklart, han hade tänkt sig en framtid som matematiker, men efter ett år på universitetet ”vaknade ett starkt samhällsintresse”. Ett intresse som också hör ihop med tidig påverkan under skoltiden, då föräldrarna valde att sätta honom i katolsk skola, i Enskede.
– Jag är inte särskilt religiös, men hos nunnorna lärde jag mig en sak, nämligen alla människors lika värde.
Utifrån det och samhällsintresset ”föreföll juridiken vara ett bra val”.
– Juridiken är en del av skelettet i samhällskroppen, men för att juridiken ska leva krävs att den sätts in i sitt sammanhang, att man intresserar sig för de samhällsfrågor som juridiken är avsedd att lösa, säger Thomas Olsson.
– Jag har haft förmånen och turen att få ärenden på mitt bord, där man kunnat driva principiella frågor, av rättssäkerhetsnatur.

När det gällde vad som kan sägas vara hans hittills största principiella framgång, att få Al Barakaat-sanktionerna hävda, kan man milt uttryckt säga att oddsen var dåliga.
– Politiskt ansågs vi äventyra världsordningen, vi anklagades för att förstöra relationerna mellan EU och FN, mellan EU och USA. Man kan säga att det var vi mot resten av världen – och vi vann, säger Thomas Olsson.
Att man till slut fick EG-domstolens stöd berodde på konstitutionella argument; sanktionssystemet kränkte grundläggande fri- och rättigheter i EU-ländernas konstitutioner samt Europa-konventionen.
– Fallet visar att juridiken kan vara väldigt stark, i så måtto att den kan ha sitt eget värde och en egen grund, utanför politiska överväganden och i strid mot olika maktcentras intressen.

Thomas Olsson tror generellt att avsteg från rättsordningen tolereras så länge tillräckligt många känner sig säkra på att de själva aldrig kommer att bli utsatta.
– Om man har som utgångspunkt att jag och andra som inte har något att dölja inte heller har något att frukta, så utgår man ifrån att ett sådant här system alltid träffar någon som antingen är skum eller ingår i en grupp som kan betraktas som skum, antingen terrorist eller muslim.
– Men det är en naiv tolerans, inget i systemet hindrar att man använder det mot andra individer och grupper som anses misshagliga, som exempelvis fredsaktivister.
Han saknar bred debatt om efterspelet till Göteborgstillslaget och skarpare frågor från medierna om Säpos överväganden.
Men han är trots allt inte alltför pessimistisk om framtiden, utan tror på en vändning till mer besinning gällande terrorbekämpningens pris i form av rättosäkerhet.
– Det kommer garanterat att ske fler misstag, kanske krävs ett felaktigt tillslag mot ”Svensson” för att tvinga fram debatten, för att den här utvecklingen ska hejdas.