Expert: Direktval blir kvar många år till

Han tror att just ekonomin kommer att avgöra detta i framtiden.

– Till slut inser man i kyrkan att det är orimligt att lägga 160 miljoner kronor på ett val med 13 procent som röstar.

Jan Strids åsikter stämmer överens med resultatet av Kyrkans Tidnings stora kyrkovalsenkät som gått ut till över 400 kyrkovalskandidater. Enkäten visar att två tredjedelar av toppkandidaterna på valsedlarna stöder nuvarande ordning med direkta val till kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige.

Men den grupp som vill ändra valsystemet har ökat något – från en dryg fjärdedel av kandidaterna, 27 procent vid kyrkovalet för fyra år sedan till var tredje, 32 procent.

Skiljelinjerna mellan de politiska partier som ställer upp i kyrkovalet och de partipolitiskt obundna nomineringsgrupperna är tydligt, med ett undantag: Centerpartiet. De flesta C-kandidater är för indirekta val, men fyra av tio vill fortsätta med direkta val.

– Indirekta val speglar bättre kyrkosynen att kyrkan bärs av tron och sina tillhöriga, samlade i församlingar, anser till exempel kyrkomötets ordförande Karin Perers, (C).

Socialdemokraterna och Sverigedemokraternas kandidater är till mer än 90 procent för direkta val. Kandidater för Miljöpartister i Svenska kyrkan, VISK och Öppen kyrka är alla helt för direkta val.

Ett indirekt valsystem skulle troligen gynna Centerpartiet visar övergången till direkta val 2001. Innan dess hade Centerpartiet fler mandat i kyrkomötet än de haft sedan dess. 2001 var C fortfarande tredje största nomineringsgrupp med 41 mandat, efter Socialdemokraterna och Moderaterna. Nu har den backat till 30 mandat och är nu mindre än Posk och Borgerligt Alternativ.

Posk och Frimodig kyrka är starkt för att valen ska bli indirekta för att öka sambandet mellan församlingarna, stiftsfullmäktige och kyrkomötet.

– Man kan ta bort partierna genom att de frivilligt slutar att delta kyrkovalet, säger universitetslektor Jan Strid, som forskat kring kyrkovalet för SOM-institutet i Göteborg.

– Men det tror jag inte kommer att hända. Att döma av de intervjuer Kyrkans Tidning gjort med statsminister Stefan Löfven, Centerledaren Annie Lööf och Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson kommer partierna att vara kvar i kyrkovalet även 2021.

Indirekta val till både stiftsfullmäktige och till kyrkomötet var en ordning som gällde i Svenska kyrkan fram till 1999. Då valde församlingarna elektorer som sedan samlades för att utse ledamöter till stiftsfullmäktige och till kyrkomöte.

Jan Strid tycker att det som talar för en sådan ordning är att de flesta väljarna säger att församlingsvalet är det viktigaste.

– De allra flesta vet inte vad stiftet är eller vad kyrkomötet gör. Det skulle knyta kyrkovalet närmare församlingarna, säger Jan Strid.
Han tror att det skulle öka intresset för att gå och rösta.

De som försvarar dagens system med direkta val hänvisar till demokratin.

– Det är angeläget att samtliga medlemmar har möjlighet att välja sina företrädare i kyrkomötet. Det är en minst sagt rimlig demokratisk ordning, anser Lars G Linder, kyrkopolitisk ombudsman för Socialdemokraterna.

Även Jan Strid ser risker med indirekta val.

– Om valet skulle ske i samband med gudstjänsten skulle valet förlora sitt politiska intresse. Det tror jag partierna är rädda för.

Förra kyrkovalet deltog 12,8 procent av de röstberättigade.

– Egentligen borde valdeltagandet öka, eftersom de mindre intresserade gått ur kyrkan. Men det motverkas av att de som dör i högre utsträckning var röstande än de unga som uppnår rösträttsålder.