Egyptson: "Tror inte Svenska kyrkan är mottaglig för denna typ av kritik"

I sin avhandling fokuserar Sameh Egyptson på hur den islamistiska rörelsen Muslimska brödraskapet vunnit insteg i det svenska civilsamhället. Han pekar också ut Svenska kyrkan för att i dialogprojektet Tillsammans för Sverige ha samarbetet med en imam som sympatiserar med brödraskapet. Sameh Egyptson har längre varit öppet kritisk mot kyrkans sätt att driva religionsdialog.

– Det är en typ av religionsdialog som passar bra både för Muslimska brödraskapet och Svenska kyrkan, båda får mer makt. Så för Svenska kyrkans del tror jag inte bara det handlar om naivitet, utan också att man vill framstå som en politisk aktör, säger han.

Hoppas på att synpunkterna ska få gehör  

Han tycker att Svenska kyrkan i stället borde satsa på att föra dialog med muslimer som utvecklar en liberal teologi.

– En sådan dialog skulle kunna bidra till att utveckla en teologi som fungerar i ett land som Sverige. I stället valde Svenska kyrkan att gynna ultrareaktionärer, säger han.

Men är det verkligen så lätt att förstå vilka som sympatiserar med Muslimska brödraskapet?

– Kritiken har funnits där hela tiden. Jag har varnat och till och med skrivit till Svenska kyrkans ledning.

Nu hoppas han på att hans synpunkter ska få gehör hos Svenska kyrkans ledning.

– Jag tror inte Svenska kyrkan är mottaglig för denna typ av kritik, men jag skulle gärna vilja mötas för samtal med kyrkans ledning.

Disputerade under ett stort säkerhetspådrag

Disputationen genomfördes i fredags i Lunds universitet under ett stort säkerhetspådrag. Flera personer som pekats ut som sympatisörer till Muslimska brödraskapet har reagerat starkt, medan andra har pekat på svagheter i avhandlingen. En oenig betygsnämnd godkände dock avhandlingen. Sameh Egyptson vänder sig mot att han skulle ha feltolkat uttalanden och sammanhang.

– Så är det inte. Jag behärskar arabiska och alla citat är godkända översättningar.

Sameh Egyptson hoppas nu att hans avhandling ska påverka vilka organisationer och samfund som får kommunala och statliga bidrag.

– Om bidragen ströps så skulle dessa reaktionära organisationer försvinna, och då skulle muslimer kunna utveckla en teologi för svenska förhållanden, säger han.

Det var Sofia församling i Stockholm som var med vid starten av Tillsammans för Sverige. Projektet drivs fortfarande i regi av Fryshuset. Kyrkoherde Johanna Öhman var inte med när satsningen inleddes och hon har inte läst avhandlingen.

– Men det har varit väldigt lyckat och ett bra dialogprojekt för ungdomar. De resultat vi sett är att unga från olika trosinriktningar har talat med varandra och varit ute på skolorna och berättat, säger hon.

Peter Lööv Roos: "Ett forskningsetiskt haveri"

Peter Lööv Roos, samordnare för interreligiösa frågor i Svenska kyrkan, sågar avhandlingen jäms med fotknölarna. Han menar att den är fylld av faktafel och fel­översättningar, och att den i grunden bygger på konspirationsteoretiskt tänkande.

– Den är också ett forskningsetiskt haveri, där hundratals personer hängs ut som anknutna till Muslimska brödraskapet. Det är potentiellt farligt för dem, säger han. 

Avhandlingen blev trots allt ­godkänd. Finns det inget att lära av den?

– Institutionen frångick sina egna principer, och en av tre i betygsnämnden ville underkänna den. Konspirationsteorier är inget man ska lära av eller ge legitimitet, vare sig de är islamofobiska eller antisemitiska.

Två imamer har nyligen i intervjuer i Sydsvenskan och Dagens Nyheter sagt sig vara inspirerade av Muslimska brödraskapet. ­Visar inte det att Egyptson har en poäng?

– Att inspireras av Muslimska brödraskapet är långtifrån detsamma som att vara medlem och inget bevis för att rörelsen är verksam i Sverige. Det steget är stort.

Har Svenska kyrkan något ansvar för vilka man möter i dialog?

– Mitt svar här vill jag inte alls koppla till avhandlingen, som inte på något sätt går att ta seriöst. I religionsdialog har vi samtal med muslimer och med människor från andra trossamfund. Somliga hälsar med handen på hjärtat, andra med handslag, några är mycket traditionella, andre är mer fritänkande, och det kan säkert finnas någon ”islamist” – ett mycket vitt begrepp – bland dem också. Jag tänker att verkliga möten minskar fördomar och stärker kärleken till Gud, medmänniskor och vårt gemensamma hem.

Till Kyrkans Tidning säger Sameh Egyptson att han skulle vilja möta ledningen för Svenska kyrkan i samtal. Peter Lööv Roos säger att han inte kan svara på om det kan vara aktuellt.