Favoriten Jona blir bok: Två nördar tar sig an rebellen med humor

”Illustratör, inte frisör”, står det på den anonyma glasdörren. Innanför döljer sig ett murrigt, grönt rum med tavlor och teckningar på väggarna. Biskop Sören Dalevi slår sig ner i den väl insuttna soffan, medan Marcus-Gunnar Pettersson ställer fram en vetelängd från Arvikas bästa konditori. 

Även om detta är första gången som Sören Dalevi besöker ateljén så känner de varandra väl ­sedan tidigare; under ett halvår arbetade de intensivt med det som kom att bli Barnens bästa Bibel. Nu börjar de genast utbyta tankar och idéer inför det nya projektet. 

Träffades för första gången på Bokmässan

Marcus-Gunnar Pettersson tar fram sin dator och visar bilderna han skannat in, både färdiga akvareller och snabba skisser. Sören Dalevi är väl införstådd med hans teknik och kan tolka streckgubbarna.

– Vi lägger oss inte i vad den andre gör, men vi båda har ju idéer och tankar som ändå kan påverka. Så det blir en växelverkan mellan oss, säger Sören Dalevi.

De träffades för första gången 2018 på Bokmässan i Göteborg och fann att de var på samma våglängd. Därefter inleddes arbetet med barnbibeln.

– Vi är två nördar men inom olika områden. Och när två nördar kommer samman så brukar det gå ganska smärtfritt, säger Sören Dalevi.

Vill öppna upp fantasin för barn

Han hade med sig sitt intresse för barnbiblar, hebreiska och grekiska, och Marcus-Gunnar Pettersson sin passion att genom bilder skapa berättelser för barn. För Marcus-Gunnar Pettersson, som vuxit upp inom frikyrkan, blev samarbetet också en möjlighet att skapa en barnbibel som han velat läsa som barn. 

– När jag var liten tyckte jag att många barnbiblar var tråkiga. De hade inte så mycket fantasi, ­säger han. 

Han ville bort från de gravallvarliga gubbarna i mantlar för att i stället öppna för fantasin, och ge barn möjligheter att fundera vidare på livets stora frågor. 

Men att skapa alla bilder blev en utmaning. Under ett halvår gick nästan all vaken tid, från måndag till söndag, åt till det ­arbetet.

– Det var ju ett under att jag inte brände ut mig. Det gick tack vare att det var så kul. 

Synd, ånger och dom

Sören Dalevi har varit intresserad av en fortsättning på Barnens bästa bibel, men Marcus-Gunnar Pettersson ville först att lusten till ett sådant projekt skulle komma tillbaka. Och det gjorde det med Jona, en bibelberättelse som de av utrymmesskäl tvingats välja bort till barnbibeln. 

För Sören Dalevi är berättelsen om Jona en mångfasetterad favorit.

– Den handlar om synd, ånger och dom. Och om att det finns förlåtelse för allting förutsatt att man ärligt ångrar sig.

När Sören Dalevi tolkar en ­bibelberättelse så utgår han ifrån originalspråket. Historien om Jona är kortfattat berättad på ­hebreiska, men med ett rikt språk. Han berättar att Gamla testamentets författare gärna lekte med orden, något som inte alltid framgår i översättningar. Men Sören Dalevi använder sin lekfullhet i texten om Jona.

Vill skildra allvaret med glimten i ögat

– Det finns en distinkt humor i Jona bok. Ofta när vi gör om bibeltexter för barn så tar vi bort humorn för att vi inte tycker det passar sig. Men jag anser att ­humor och allvar hänger ihop, säger han. 

Inför detta projekt skickade Sören Dalevi många bilder på Jona till Marcus-Gunnar Pettersson. Detta är nämligen en berättelse som älskats genom hela kyrkans historia. Marcus-Gunnar Pettersson har inspirerats av dem, men ändå landat i något helt eget.

–  När vi gjorde Barnens bästa bibel fick vi ett eget stuk på det. Det har vi fortsatt med, att med glimten i ögat också skildra allvaret.

"Härligt rebellisk"

Marcus-Gunnar Pettersson tar stegen upp till arbetsrummet i den bakre delen av ateljén. Han slår sig ner vid ritbordet som är belamrat med pennor, akvarellfärger och papper. Framför honom ligger en bild där en ängslig Jona konfronteras av arga sjömän.

Han duttar mörkgul färg i Jonas ansikte, lutar sig över bilden och blir smått missnöjd med ­resultatet. Han kommer nog att få göra om och rätta till. 

– Det är när man väl kommer i gång och karaktärerna får liv som berättelsen börjar att leva. Då får man fler idéer, säger han.

Jona är en intressant person att arbeta med. Han kan vara både sur och motsträvig, en människa som både barn och vuxna kan känna igen sig i.

– Han är härligt rebellisk. Gud säger till honom att gå österut och han går västerut, säger ­Sören Dalevi.

Både mörker och allvar i berättelserna

Men boken blir varken sockersöt eller utslätad – något de båda är noga med att poängtera. Även om det är riktat till barn så behöver inte allt förklaras eller ges en sensmoral. 

– Barn har rätt att inte bli skrivna på näsan, utan att få tolka själva. De har rätt till existentiella frågor, säger Sören Dalevi.

Han menar att de populäraste bibelberättelserna innehåller både mörker och allvar, och att det är en viktig förklaring till att människor intresserar sig för dem. 

– Jag säger som Astrid Lindgren: ”Barn måste få veta att ­livet också rymmer både sorg och ondska och nöd, att livet inte bara är ett litet glättigt ställe.”

Jona fick en livboj om midjan

Marcus-Gunnar Pettersson instämmer. Han menar att även barn måste få möjlighet att bearbeta det svåra i livet.

– Om man möter det i en bok så kanske man vågar prata om det. Ett samtal kan börja med att man pratar om den stora fisken och havet, för att landa i det som barnet tycker är läskigt.

Men barn ska inte lämnas i mörkret. Marcus-Gunnar Pettersson har sinne för de små detaljerna som kan ge hopp. På bokens omslagsbild är Jona utslängd i havet, men med en livboj om midjan.

– Det såg så otäckt ut när han var ensam i vattnet. Även om det inte står i Bibeln så tänkte jag att om han får en livboj så blir det lite tryggare.