Hans verk finns i över 80 kyrkor

Sven-Bertil Svensson

Sven-Bertil Svensson tillhör de disciplinerade konstnärernas skara. Senast klockan 9 varje morgon vill han vara i sin ateljé tvärs över vägen från hemmet i Mörbylånga på Öland. Där arbetar han större delen av dagen. Foto: Suvad Mrkonjic

Redan som 17-åring ställde han ut sina målningar med motiv från den öländska landsbygden. I dag har konstnären Sven-Bertil Svensson hunnit fylla 85 år och räknas som Sveriges kanske mest betydande kyrkokonstnär. Hans verk finns numera i över 80 kyrkor.

– Ja, kanske är det 85, jag håller inte så noga räkning, säger denne allkonstnär som snidat ­stora krucifix, utformat kyrkorum, smyckat kapell och sakristior, skapat altaren, ljuskronor, ikoner, glasmålningar och ”en hel massa lösa saker”.

Ännu är han fullt verksam. ­Lagom till 750-årsjubileet i augusti i år la han sista handen vid de nya glasfönstren i Mariakyrkan i Sigtuna.

– Det är ett projekt som tagit väldigt lång tid i sig själv och så pandemin ovanpå det, säger han och berättar kortfattat om skapandeprocessen, med förlaga och färgfält uppritade i skala 1:1 på kartong. Fönstrens exakta nyanser väljs bland provbitar i glas han hänger upp hemma i ateljén för att se dem i rätt ljus.

– Man skapar kyrkfönster genom att lägga en mosaik, men munblåst planglas är ovanligt nuförtiden, så det är svårt att få tillgång till alla nyanser, förklarar han och berättar att glasmästaren sedan skär till glaset och ­löder ihop med blyspröjs.

Mångsidig konstnär inspirerad av hembygden

De två fönstren, ett med liljor och ett med rosor, är inte de första Sven-Bertil Svensson gjort åt Mariakyrkan. Redan på 80-talet skapade han ett uppmärksammat fönster med scener ur jungfru Marias liv.

Men han är, som sagt, en oerhört mångsidig konstnär, och nu står han återigen i sin ateljé i Mörbylånga och målar djupgrönt lövverk i ett öländskt landskap. Hans hembygd fortsätter att inspirera. Inte minst havet som ligger strax bortom knuten.

– Jag har seglat i hela mitt liv. Havet har betytt mycket för mig. Fast det syns inte särskilt i mina målningar, funderar han, även om en och annan strandremsa fångats på hans dukar.

Naturmotiven är annars rikt representerade på väggarna hemma i konstnärsvillan, både Sven-Bertils och hans fars, landskapsmålaren Sven Svenssons. Och vi talar då om den öländska naturens öppna landskap, det han aldrig lämnat. Vid frågan om varför, svarar han vänligt: ”Varför tror du?”.

Det finns trots allt dumma ­frågor. Och eftersom hustru Anna också är Ölandsflicka har en flytt till fastlandet aldrig varit aktuell.

– Om jag varit angelägen om en spektakulär karriär borde vi ha flyttat till Stockholm, men det har aldrig intresserat mig. Man är väl ingen popstar, fastslår han, även om det under våren och sommaren spelats in en dokumentär om honom och domprost emeritus Håkan E Wilhelmsson förbereder en bok om hans kyrkliga arbete.

Teologin ligger i botten av det jag vill göra som konstnär, förklarar Sven-Bertil Svensson och berättar att han alltid förbereder sig noga inför olika uppdrag. Foto: Suvad Mrkonjic

Religion och natur förenat i nya verk

I början av sin långa karriär målade Sven-Bertil Svensson också Färöarnas karga landskap. Och som sig bör har han även tillbringat en del tid i Paris.

Några år bodde makarna Svensson också på södra Öland, påminner de sig över kaffebordet.

Om jag varit angelägen om en spektakulär karriär borde vi ha flyttat till Stockholm, men det har aldrig intresserat mig. Man är väl ingen popstar.

– Anna var lärare och arbetade där och då måste jag ju följa med, säger Sven-Bertil.

Men 1961 inköptes det lilla huset i hans barndoms Mörbylånga, omgärdat av två trädgårdar, som han sköter själv trots fyllda 85.

Annars tillhör­ ­ Sven-Bertil ­Svensson de­ ­disciplinerade konstnärernas skara. Senast klockan 9 varje morgon vill han vara i sin ateljé tvärs över ­vägen, där han sedan arbetar större ­delen av dagen.

– Förr gav jag mig ut i naturen med mitt staffli då och då, men det har jag slutat med. Det är alldeles för bökigt. Solen skiner och sen gör den inte det, eller så blåser det. Numera vill jag kunna jobba mer hantverksmässigt med hela ateljén till mitt förfogande.

Och han målar alltså inte bara. I hans stora ateljé finns trädknotor som lockats till nya uttryck, skulpturer i olika material och vardagsföremål som blivit till konst. I många fall har religion och natur förenats i nya verk. Ett fritt skapande utan begränsningar, tycks det.

– Jag är nyfiken, och när jag får en idé försöker jag alltid fullfölja den, även om det hamnar vid sidan av huvudfåran, förklarar Sven-Bertil Svensson sin egen bredd.

"Ville konservera de här miljöerna"

Just växlingarna är viktiga för honom. Efter ett mosaikfönster följer kanske en landskapstavla, eller en ikon. Stränga ramar utmärker den konsten, men det går att vara nyskapande.

– Kanske ger jag Maria en blå mantel som vi brukar göra i västerländsk tradition, exemplifierar han.

Men det nyskapande vilar ­också i minnena, som hans bilder av stationshusen och rälsbussen som en gång gick tvärs över ön.

– Jag ville konservera de här miljöerna, säger han. Den där rälsbussen man åkte med. Var det vid tvåtiden på dan den gick från Ottenby? undrar han och Anna nickar instämmande.

Just de här bilderna träffade en nerv i den öländska folksjälen och han började få beställningar på järnvägsmiljöer.

– Men jag gjorde bara en till, från ett annat håll. Sen sa jag nej. För jag gör aldrig samma målning två gånger. Och jag vill inte hamna i ett fack.

Att skapa fritt och välja både motiv och uppdrag är möjligt eftersom Sven-Bertil Svensson ända från första början kunnat leva på sin konst.

– Ja, det har väl aldrig varit fett, men det har alltid fungerat, säger han.

Sven-Bertil Svensson

Sven-Bertil Svensson visar upp de nya glasfönstren som han gjort till Mariakyrkan i Sigtuna. Foto: Suvad Mrkonjic

Det konstnärliga i generna 

Han började också sin konstnärliga bana mycket tidigt. Delvis inspirerad av sin far men mest för att det låg i generna, tror han.

– Jag började måla otroligt intensivt när jag var 15, 16 år Jag var väldigt flitig.

Han kom in på Konstakademin på första försöket redan vid 18 års ålder. Som den yngste, eller möjligen näst yngste, någonsin.

– Ja, det där väckte ju viss uppmärksamhet, tidningarna skrev en hel del och efteråt var det många som ville köpa mina verk och jag tror jag fick mitt första kyrkliga uppdrag rätt snabbt också.

På Konstakademin valde han att studera för professor Olle Nyman som var mer mångsidig än de flesta.

– Jag valde målning som huvudinriktning men jag tog också en hel del andra kurser exempelvis i glas- och kalkmåleri.

– Då, i slutet av 50-talet byggdes det ju mycket, och vi gjorde studiebesök i olika stadscentra och Celsing och andra kända arkitekter kom och föreläste hos oss.

Kanske var det där hans intresse för att arbeta i offentlig miljö, med så kallade monumentalkonst, grundades.

"Teologin ligger i botten av det jag vill göra som konstnär"

Till det kyrkliga intresset, och hans kristna tro, var fader Gunnar Rosendal och hans högkyrkliga väckelse en starkt bidragande orsak.

– Eftersom mina föräldrar hade en bakgrund i pingstkyrkan var jag varken döpt eller konfirmerad. Jag döptes av Gunnar Rosendal vid 18 års ålder.

Sen dess har han varit hemförsamlingen i Mörbylånga trogen i olika uppdrag, bland annat som kyrkvärd och predikant. ­Venia har han haft i 25 år.

– Två renoveringar har jag också haft huvudansvaret för, så jag har satt min prägel på kyrkan, bland annat har jag ritat altarskåpet.

Att ha viss teologisk grund, är viktigt för en kyrkokonstnär, understryker han och beskriver sig själv som amatörteolog med en fördjupad gudstjänstteologi.

– Teologin ligger i botten av det jag vill göra som konstnär, förklarar han och berättar att han alltid förbereder sig noga inför olika uppdrag. Som när han gestaltade ett helt nytt kyrkorum i Örsjö, tillsammans med arkitekten Jerk Alton, när han utförde de bibliska målningarna i kyrkan i Längbro utanför Örebro eller den konstnärliga utsmyckningen av kapellet i kyrkokansliet i Uppsala.

Medeltidskonst, och inte minst kyrkans äldsta bysantinska konst, inspirerar och fascinerar honom. Han beskriver den som ett slags ursprunglig bildvärld som är naken, sakral och skapad för kyrkans djupare innebörd och mening.

Ett synsätt han bär med sig in i sitt eget arbete, och som han sammanfattar på följande vis: ”Jag söker ständigt efter de gåtfulla rum där minnena finns ­bevarade.”

Sven-Bertil Svensson

"Jag är nyfiken, och när jag får en idé försöker jag alltid fullfölja den, även om det hamnar vid sidan av huvudfåran", säger Sven-Bertil Svensson. Foto: Suvad Mrkonjic

Det konstnärliga i generna 

Han började också sin konstnärliga bana mycket tidigt. Delvis inspirerad av sin far men mest för att det låg i generna, tror han.

– Jag började måla otroligt intensivt när jag var 15, 16 år Jag var väldigt flitig.

Han kom in på Konstakademin på första försöket redan vid 18 års ålder. Som den yngste, eller möjligen näst yngste, någonsin.

– Ja, det där väckte ju viss uppmärksamhet, tidningarna skrev en hel del och efteråt var det många som ville köpa mina verk och jag tror jag fick mitt första kyrkliga uppdrag rätt snabbt också.

På Konstakademin valde han att studera för professor Olle Nyman som var mer mångsidig än de flesta.

– Jag valde målning som huvudinriktning men jag tog också en hel del andra kurser exempelvis i glas- och kalkmåleri.

– Då, i slutet av 50-talet byggdes det ju mycket, och vi gjorde studiebesök i olika stadscentra och Celsing och andra kända arkitekter kom och föreläste hos oss.

Kanske var det där hans intresse för att arbeta i offentlig miljö, med så kallade monumentalkonst, grundades.

"Teologin ligger i botten av det jag vill göra som konstnär"

Till det kyrkliga intresset, och hans kristna tro, var fader Gunnar Rosendal och hans högkyrkliga väckelse en starkt bidragande orsak.

– Eftersom mina föräldrar hade en bakgrund i pingstkyrkan var jag varken döpt eller konfirmerad. Jag döptes av Gunnar Rosendal vid 18 års ålder.

Sen dess har han varit hemförsamlingen i Mörbylånga trogen i olika uppdrag, bland annat som kyrkvärd och predikant. ­Venia har han haft i 25 år.

– Två renoveringar har jag också haft huvudansvaret för, så jag har satt min prägel på kyrkan, bland annat har jag ritat altarskåpet.

Att ha viss teologisk grund, är viktigt för en kyrkokonstnär, understryker han och beskriver sig själv som amatörteolog med en fördjupad gudstjänstteologi.

– Teologin ligger i botten av det jag vill göra som konstnär, förklarar han och berättar att han alltid förbereder sig noga inför olika uppdrag. Som när han gestaltade ett helt nytt kyrkorum i Örsjö, tillsammans med arkitekten Jerk Alton, när han utförde de bibliska målningarna i kyrkan i Längbro utanför Örebro eller den konstnärliga utsmyckningen av kapellet i kyrkokansliet i Uppsala.

Medeltidskonst, och inte minst kyrkans äldsta bysantinska konst, inspirerar och fascinerar honom. Han beskriver den som ett slags ursprunglig bildvärld som är naken, sakral och skapad för kyrkans djupare innebörd och mening.

Ett synsätt han bär med sig in i sitt eget arbete, och som han sammanfattar på följande vis: ”Jag söker ständigt efter de gåtfulla rum där minnena finns ­bevarade.”

Sven-Bertil Svensson

Foto: Suvad Mrkonjic

Fakta: Sven-Bertil Svensson

Sedan 1954 verksam inom måleri, skulptur, formgivning, glasmåleri, grafik, ikonmåleri och teckning.

Gift med Anna Forsberg Svensson, lärare. Två vuxna ­söner. Barnbarn.

Representerad med monumentalkonst i över 80 kyrkor i Sverige, bland andra Längbro och Adolfsberg i Örebro, Örsjö i Småland, Hjälmseryds gamla kyrka, Trångsund, Mariakyrkan i Sigtuna, Hjälmseryds gamla kyrka, Mariakyrkan i Sigtuna, S:t Ansgar i Uppsala, S:t Nicolai i Lidköping, Grytnäs, Bergkvara kapell, Morö backe kyrka i Skellefteå, Två Systrars kapell och S:t Kristoffers kyrka i Kalmar samt i Svenska kyrkan på ­Cypern.

Representerad bland annat i Gustaf VI Adolfs och Carl XVI Gustafs samlingar, Moderna museet, Kalmar konstmuseum och Linköpings konstmuseum.

Taggar:

Kultur Konst

Annika Ahlefelt

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.