Polisen slog till mot Armeniska kyrkan - skarpa protester

Världskyrkorådet (WCC) reagerar kraftigt på rapporter om polisinsatser mot den Armeniska apostoliska kyrkan. Polisen har bland annat genomför en räd mot Etchmiadzin-katedralen, kyrkans högsta säte. Flera högt uppsatta personen i kyrkan har gripits och anklagas för att ha planerat en statskupp.

Enligt Armeniens utredningskommitté ska de ha "anskaffat medel och verktyg som är nödvändiga för att genomföra en terroristattack och ta makten". Den apostoliska kyrkan har skarpt kritiserat den armeniska regeringen i olika sammanhang.

Det finns även uppgifter om avlyssning och hot mot kyrkoledaren Katholicos Karekin II.

Grundläggande betydelse

I ett officiellt uttalande beskriver WCC utvecklingen som allvarlig och betonar att kyrkans roll i det armeniska samhället är av grundläggande betydelse – inte bara andligt och kulturellt, utan också historiskt. Kyrkan är dessutom en viktig medlem av den globala ekumeniska rörelsen.

– Att använda våld i heliga rum och gripa präster väcker frågor om religionsfrihet, gudstjänstlivets okränkbarhet och kyrkans självständighet, skriver WCC:s generalsekreterare Jerry Pillay i ett uttalande.

Varnar för polariserande retorik

WCC varnar också för att den offentliga retoriken i landet kan spä på redan ansträngda samhällsrelationer. Organisationen manar till återhållsamhet och respektfullt språkbruk, särskilt i tider av regional oro.

– Fientligt språk mot religiösa grupper riskerar att fördjupa klyftorna i samhället. Just nu är det viktigare än någonsin med samförstånd och enhet, skriver WCC.

Fyrapunktsuppmaning till regeringen

I sitt uttalande riktar Världskyrkorådet fyra konkreta uppmaningar till Armeniens regering:

• Skydda religiösa ledares värdighet och juridiska rättigheter.

• Undvik åtgärder eller uttalanden som kan uppfattas som riktade mot religiösa samfund.

• Säkerställ religionsfrihet och rättssäkerhet.

• Främja öppen dialog mellan staten och trossamfunden.

Spridas i många kretsar

Biskop Mikael Mogren uttrycker i ett uttalande riktat till Armeniska kyrkan sin djupaste medkänsla:

– Det är orättvist och orättfärdigt med den politiska förföljelsen av er kyrka, i kombination med angreppen på er personliga integritet. Vi är förenade i samma kropp, som vänner och syskon. När ni lider, delar vi smärtan med er.

– Under mina vistelser i Jerevan, 2014 och 2024, knöts mitt hjärta personligen till er kyrka och ert folk. Det gör den nuvarande situationen ännu mer smärtsam. Det ni går igenom just nu kommer att spridas i många kretsar i Sverige – det lovar jag. Vi fortsätter att be för er och för rättvisan, skriver Mikael Mogren.

Fakta: Armenien och Nagorno-Karabach

• Armenien brukar räknas som det land som tidigast införde kristendom som statsreligion, år 301.
• Enligt traditionen förde två av Jesu lärjungar kristendomen till Armenien.
• Landets gränser har ofta ändrats under historiens gång. Från 1500-talet och fram till 1990-talet fanns ingen armenisk statsbildning.
• I det sönderfallande Osmanska riket drabbades armenier, och andra kristna grupper, 1915 av det som många forskare menar var ett folkmord, då mer än en miljon armenier dödades.
• Enklaven Nagorno-Karabach har i tusentals år haft en etnisk armenisk befolkning, och har ett kristet kulturarv sedan 300-talet.
• Under sovjettiden blev området en del av sovjetrepubliken Azer­bajdzjan.
• Sedan 1980-talet har Nagorno-Karabach varit en källa till konflikt mellan Armenien och Azerbajdzjan.
• Efter Sovjetunionens fall har flera krig utkämpats om området, och båda sidor har gjort sig skyldiga till övergrepp.
• I kriget 1991–1994 ledde segrade Armenien och därefter kontrollerade landet Nagorno-Karabach.
• 2020 och 2023 anföll ett upprustat Azerbajdzjan och landets styrkor vann striderna. Hösten 2023 övertog man hela Nagorno-Karabach och omkring 120 000 armenier flydde.
• Sedan kriget 2020 har det funnits fredsbevarande ryska styrkor i Armenien. De har fått hård kritik från armeniskt håll har för sin passivitet under det senaste kriget i Nagorno-Karabach.
• Ryssland var tidigare en nära allierad till Armenien, men har på senare tid mer orienterat sig mot Azerbajdzjan och Turkiet.