Prästen tipsar: Så närmar du dig en människa i sorg

Enligt Fonus rapport är det fler än varannan person (55 procent) som tycker det är svårt att veta vad de ska säga och hur de ska bete sig runt någon som sörjer.

Det är främst de yngre, i åldrarna 16-29 år, som känner att det är svårt. I den åldersgruppen känner sig 70 procent osäkra på hur man ska hantera detta.

Komminister Susanne Skoglund är polispräst i Malmö och hon har hållit i utbildningen Bemöta människor i sorg.

Varför tycker vi att detta är svårt? Kan man bara inte tänka sig in i situationen – vad man själv hade uppskattat?

- Jo man kan tycka det. Det finns säkert de som lyckas med det. Men jag är inte helt säker på att vi alltid litar på våra egna känslor. Jag tror att vi ibland tänker att så som jag känner, så känner nog ingen annan. Då vågar man kanske inte lita på att det man själv känner är rätt.

Susanne Skoglund minns när hon begravde en liten pojke.

- Hans mamma bad mig att säga till folk i gudstjänsten att prata om honom. Hon sa: jag kommer bli ledsen, men jag blir ledsen för att han inte finns, inte för att man pratar om honom.

- Jag tror att vi blandar ihop det. Om vi pratar om en död person med den sörjande och den börjar gråta så tar vi på oss ansvaret och känner: oj, nu gjorde jag henne ledsen. Hur ska jag lösa det här? Då kanske det är lättare att inte göra någonting, säger Susanne Skoglund.

Hon berättar hur hon tycker att man kan närma sig den sörjande:

-Det är ganska lätt att fråga: Jag finns här, vad vill du att jag ska göra? Det är en jättebra början. Att våga gå fram, inte byta riktning när man ser den sörjande ute på stan, som är det klassiska exemplet.

Viktigt att fortsätta inkludera den sörjande

Att människor tar avstånd drabbar de sörjande. Susanne Skoglund får ibland höra att de önskar att de hade blivit behandlade som vanligt.

- Nyblivna änkor säger ofta att de förlorat en stor del av sitt umgänge för att man umgåtts parvis. Det är samma fenomen man ser vid skilsmässor. Att fortsätta inkludera den sörjande i de umgängen man har haft innan är något som man kan göra.

Hon tipsar om broschyren ”Första hjälpen vid sorg” som finns på Svenska kyrkans hemsida. Där ges det praktiska tips på hur man kan göra för att närma sig en person som är i sorg.

Flera år att ta sig igenom sorgearbete

En aspekt som hon tror ställer till det är att många kan ha en missvisande uppfattning om att sorgen ska gå över fort.

- Det gör den inte. Det kan ju ta flera år att ta sig igenom ett första sorgearbete. Sedan saknar man den människan hela livet. Min mormor har varit död i över 20 år, jag saknar henne fortfarande nästan varje dag. Det är ju så när man har en nära relation till någon.

Enligt rapporten är det de unga som känner att detta är särskilt svårt. Vad tror du att det beror på?

- Jag tror att det för många handlar om mognad. Det är ofta i åldern 16-29 som man möter döden för första gången och då har man inga referenspunkter.

Av föräldrar har hon fått höra om hur unga hanterar sorg genom att gå ut på sociala medier och söka tröst bland kompisar.

Sorg kan förändra för alltid

Hon lyfter fram att det är viktigt att tänka på hur sorgen kan påverka.

- Den förändrar människor. Att förlora någon kan förändra en människa i grunden. Det måste man också vara lite beredd på. Ibland kan den förändringen bli bestående och ibland är den tillfällig.

Hon återkommer till den grundläggande frågan.

- Oftast räcker det att fråga hur det är. En uppriktig, inkännande fråga kan aldrig bli fel. Om man tycker det är jättejobbigt att ta det ansikte mot ansikte så har vi den moderna tekniken som är alldeles fantastisk. Ett sms funkar också. Som sörjande behöver man känna att man inte är ensam.

Fakta: Vad är sorg?

Sorg är känslan som kan infinna sig i samband med en förlust. Sorgen kan träda fram i känslor, tankar, kroppsliga reaktioner och förändrade beteenden.

Sorgen kan vara smärtsam och vara jobbig att bära på. Hur man upplever sorgen kan variera för olika personer i olika perioder.

De flesta upplever sorg åtminstone någon gång i livet.

Källa: 1177

Fakta: Rapporten ”Svenskarna och döden”

Var fjärde (25 procent) tycker att det är svårt att veta hur länge och hur mycket man förväntas sörja en avliden.

Män tycker det är något svårare än kvinnor (män 27 procent; kvinnor 23 procent).

En av fyra (25 procent) tycker det är svårt att veta hur de ska bete sig på sociala medier för att visa att de sörjer (ingen skillnad mellan män och kvinnor).

Drygt var femte (22 procent) har känt social press över hur de ska bete sig på en begravning, och ungefär lika många (20 procent) har känt press över hur de förväntas se ut vid en begravning.

Var sjätte (16 procent) har känt press över att gråta/visa sig ledsen.

Källa: Fonus undersökning Svenskarna och döden

Fakta: Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Fonus. Syftet med undersökningen är att ta reda på målgruppens tankar om ämnet döden. Undersökningen genomfördes via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Totalt gjordes 4 741 intervjuer mellan 30 juni och 20 juli 2023.

Fakta: Hur man bearbetar sorg

I samband med sorg brukar det talas om fyra faser, stadier som är gemensamma drag när man går igenom och bearbetar det inträffade. Det kan vara så att man går igenom flera faser samtidigt. De är alltså inte avgränsade perioder i sörjandet, utan växlar fram och tillbaka.

Chockfasen
Känslan att inte förstå att det verkligen har hänt är vanligt till en början. I chockfasen kan det vara svårt att förstå och greppa att en närstående inte finns kvar längre. Vanligtvis är den här första perioden en kortare period men känslor av overklighet är vanliga under in längre period.

Reaktionsfasen
Gradvis släppet chocken och då är det vanligt att känslor av förtvivlan, oro, vrede, saknad och övergivenhet väller fram. För den sörjande kan all energi gå åt att sörja och det kan saknas kraft för att göra annat

Bearbetningsfasen
Tankarna upptas mycket av det som har hänt men nu börjar den sörjande att delvis tänka på nya sätt. Den sörjande börjar få perspektiv på förlusten och försöker förstå hur det kommer påverka livet.

Nyorienteringsfasen
Efter en tid känner de flesta att de kan och vill gå vidare. Känslor av ensamhet och saknad finns kvar men är inte den dominerade i tillvaron.

Fakta: Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Svenska kyrkan erbjuder hjälp för den som är i behov av stöd. För att kunna ta del av den hjälpen behöver du varken vara med i Svenska kyrkan eller själv vara troende.

Präster och diakoner kan hjälpa och stötta både med samtal och praktiskt. Du kan få samtalsstöd via telefon, digitalt eller i ett personligt möte.

Både präster, diakoner och familjerådgivare har tystnadsplikt.

De flesta sjukhus i Sverige har dessutom en sjukhuskyrka som är öppen för alla med stöd och själavård, lättast via telefon.