6 Jesusbilder - alla har sin favorit

Illustration: Anders Westerberg

En kompis att hålla i handen. En rättvisekämpe på barrikaderna. Eller ett sår att försvinna i.

Var tid har sin Jesus. Tanke och tro tar temperaturen på Jesusbilderna just nu.

Han dog. Men uppstod igen. För de första kristna var detta den omskakande nyheten: Jesus segrade. Genom segern över döden fick de omvända kraft att möta förföljelse och martyrskap.

I statskristendomens romarrike blev bilden inte mindre viktig. En vinnande gud åt en vinnande världslig makt.

Några århundraden senare svepte digerdöden fram över Europa. Enter: Den lidande Kristus. De medeltida krucifixen excellerar i smärtskildring.

Var tid har sina Jesusbilder. Frasen är självklar. Ändå viktig att påminna om i den ständigt pågående diskussionen om tolkningsrätt och bibliskhet. Liksom tron formas av sammanhang, skakas Jesusgestaltens egenskaper, syften och funktion konstant om och bryter fram i nya versioner.

Liksom tron formas av sammanhang, skakas Jesus-gestaltens egenskaper, syften och funktion konstant om och bryter fram i nya versioner.

Det gäller inte bara historiskt utan på ett personligt plan här och nu. Precis som gudsbilder förändras under livets gång skiftar också föreställningen om Jesus. Den bild jag dras till som förälskad 19-åring är en annan än den jag söker i småbarnslivets vabb-kaos eller när jag blir äldre och kroppen sviker.

Vi skapar helt enkelt de versioner vi behöver, i såväl samhälle som privatliv. Även om ursprunget till de olika typerna i schemat nedan går att hitta i Nya testamentet, är det verkligheten runt omkring som formar vilken Jesus som fungerar. Tidsandan kan kräva tröst och lindring. Den kan också kräva uppfordran och moralisk resning.

De många Kristusbilderna är en styrka. De motverkar förenklingar och ger religionen djup. De gör att alla kan hitta sin identifikation och väg i tron.

Men mångfalden har också en baksida. Olika grupper kan ta Jesus som gisslan för sin sak. Precis som stridsropet ”I Guds namn!” blivit ett av vår tids mest skrämmande ideologiska verktyg, kan Jesus kidnappas för maktutövning i det stora och lilla.

Olika Jesusbilder existerar sida vid sida. Samsas. Konkurrerar. Samtidens vitt skilda föreställningar är en avslöjande karta över både kyrka, andlighet och allmänpolitiska tongångar just nu.

1. SEGRAREN

VAD: Kristendomens centrala Jesusbild och ämne för tolkning och strider genom kyrko-
historien. Genom korsdöden och uppståndelsen har Kristus besegrat ondskans makt. Kan också symbolisera vinnaren i vidare mening.

FUNKTION: Försonar människa och Gud. Hjälper den som ser tillvaron som en kamp mellan ont och gott. Även viktig för teologiska strömningar som betonar framgång.

Kan både missbrukas och användas för goda syften.

TEMP: Kall hos mannen på gatan. Kyrkligt sett är Segrar-Jesus oundgänglig och därmed stadigt varm. Dock ljummen som teologiskt trätoämne.

VEM: Kyrkofäderna, Martin Luther, Gustaf Aulén, Trosrörelsen, Donald Trump

 

2. MEDLIDAREN

VAD: Genom döden på korset vet Jesus allt om utsatthet. Han går över bergen med flyktingen, sitter på bänken med A-lagaren, ligger sked med mig i ångesten. Jag lider och Kristus lider med mig. Mer luthersk än reformert.

FUNKTION: Lindrar ensamhet. Hur svag och sårbar människan än är finns det någon som ser och förstår. En tröstande motbild i tider och sammanhang som domineras av idealet om hälsa och styrka.

TEMP: Het. Törsten efter frizoner i 2020-talets prestationskultur gör Medlidar-Jesus efterfrågad. Det gäller dock att se upp – kyrkan behöver vara till inte bara för den det är synd om.

VEM: Kent Wisti, Maria Skäringer, Johnny Cash, nio av tio svenskkyrkliga predikotexter

3. VÄNNEN

VAD: ”Det var en vanlig dag vi satt i köket och hade köpt en Coca-Cola Jesus och jag”, skrev Ylva Eggehorn på 1970-talet. Jesus är en vän att hålla i handen. Inte för att det blåser utan för att inget särskilt hänt. Barnatrons käraste pusselbit.

FUNKTION: Gör upp med föreställningen om det heliga som något bortomvärldsligt eller något som bara kan upplevas i kyrkan. Tar udden av hierarkiska och patriarkala gudsbilder.

TEMP: Sval. Kompis-Jesus slår knappast an när den andliga trenden präglas av drömmen om förvandling (se ”Söte Jesus”). Barnatron är dock evig, och därmed även behovet av Jesusbilder i ögonhöjd med människans alla inre åldrar.

VEM: Agnetha Fältskog, Lapp-Lisa, samtliga Tankar för dagen-krönikörer i P1.

4. RÄTTVISEKÄMPEN

VAD: De sista ska bli de första. Månglarna ska ut ur templet. Redan för tvåtusen år sedan sågs Jesus som ledare för en ny politisk ordning. Har inspirerat rättviserörelser jorden runt.

FUNKTION: Skänker kraft åt den maktlöse. Ger vänstern teologiska argument och vice versa. Svårslaget frontansikte. Minus: Även motståndaren kan använda Jesus som ideologisk hävstång.

TEMP: Allmänpolitiskt kall; allt fler svenskar anser att tro och politik bör skiljas åt. Inomkyrkligt varm; än ljuder ekot från 68-kyrkan – alldeles för högt enligt kritikerna.

VEM: Gustavo Gutiérrez, Annika Spalde, Catherine Keller

5. SÖTE JESUS

VAD: Korset, kroppen, såret. Pietismens Jesus, med sina herrnhutiska rötter, ger tron en erotiserad och svärmisk underton. Känslorna är starka. Man vill ha Jesus
närmare än sitt eget hjärta.

FUNKTION: Öppnar för upplevelsen av förhöjning. Erbjuder möjlighet till både inlevelse och utlevelse. En Jesus-bild för den som behöver släppa kontrollen och
som söker andlig rening.

TEMP: Den heta raketen i kulturkretsar, där man inte längre drar sig för att uttrycka sin längtan efter gudshängivelse. Svenskkyrkligt kall, den som är för mycket är pinsam.

VEM: Läsarpsalmisterna, Carola, Jonathan Johansson

6. ALLMAKTEN

VAD: Kristus pantokrator är en av konsthistoriens arketyper. Jesus blir här en utlöpare av Faderns allmakt, härskaren som en dag ska döma och återställa.  Ett tredje öga som kräver moralisk resning.

FUNKTION: Ger den förfördelade hopp om skipad rättvisa. Ställer till det i alla teodicédiskussioner. Förknippas med en förlegad överhetskyrka, men kan också skänka tillit. Fyller en profetisk funktion.

TEMP: Stigande. Allmakts-Jesus är en bubblare i klimatkrisens tid då budskapet om en dömd mänsklighet och en upprättat jord känns akut. I synnerhet som bilden är lika användbar för den som vill stå med armarna i kors eftersom allt som sker ingår i Guds plan.

VEM: USA:s klimatförnekare, Stefan Sundström, Harold Camping, Greta Thunberg

Taggar:

Tanke & tro

Kristina Lindh

Illustration: Anders Westerberg

redaktionen@kyrkanstidning.se