Kristen hållning är att Gud finns hos alla som ett gudsfrö

20211217 Biskop Sören Dalevi Foto: Fredrik Karlsson / SolstaFoto Foto: FREDRIK KARLSSON

Eftertanke av Sören Dalevi.

Lite nu som då får jag frågan om hur jag som biskop ser på människor som har en annan religion. Kommer de till himlen, till exempel? Det är en rimlig fråga, givet att vi lever i en globaliserad värld. I dag kan en kristen bo granne med en muslim som i sin tur är gift med en hindu som i sin tur är bästa kompis med en buddist. Och på den vägen är det.

Bakgrunden är ju att Sverige under åtskilliga århundraden har varit en kultur där det var självklart att alla var kristna. Och där det kristna – i form av berättelser, sånger, böner och värderingar – ­färgat vårt land så djupt så att vissa inte ens ser det, på samma sätt som fisken förmodligen inte ser vattnet den simmar i.

Men nu ser landskapet inte längre ut så. Det land som på 1930-talet hade en handfull ”muhammedaner” (som man sa på den tiden) har i dag hundratusentals muslimer och utomeuropeiska invånare från många olika kulturer och religioner. Sverige är numera ett av Europas mest multikulturella länder. Och då är det ju plötsligt en viktig sak att fråga sig: Hur ser vi kristna på människor som har en annan religion? En annan kulturell hemvist?

Överraskande nog så är detta inte en ny fråga. Faktum är att det var en fråga som redan de första kristna ställde sig – många av dem levde ju i ett samhälle som var lika globaliserat som vårt.

Ett sådant exempel är den fornkristna ­tänkaren Origenes. Han levde i Alexandria i början på 100-­talet, en stad där mängder av religioner och kulter samsades. Och Origenes återkommer i sina texter till en tanke, som verkar ha varit vanlig i urkyrkan. Origenes menar att det finns ett Jesusfrö – ett logos spermatikos som det heter på grekiska – nedlagt i varje människa. Gud har skapat världen på grund av sin godhet, gjort varje människa till sin avbild, och därför finns i varje människa ett frö av Gud. Gud finns med andra ord redan där, som en längtan som Gud lagt ned i människans inre. Det gäller sålunda bara att uppmuntra medmänniskan att finna detta Jesusfrö, inom sig. Ja, även hos dem som förföljer Origenes och de kristna finns detta gudsfrö latent.

Justinus Martyren, en annan fornkristen teolog, hävdar till och med att var och en av oss kan lyssna till detta frö som är nedlagt i vårt inre, och om vi väljer att följa den inre rösten är vi kristna, även om vi aldrig ens hört talas om Jesus. Budskapet hos Origenes och Justinus Martyren är tydligt: Gud har varit där före oss. Längtan efter gudskontakt finns nedlagd i människan, ditlagd av Gud själv.

Genom historien har det varit denna syn som dominerat. Såväl den store katolske teologen Thomas av Aquino som reformatorn Martin Luther och många efter dem är inne på likartade tankar som Origenes en gång var.

Men alla kristna har så klart inte tänkt så genom historien. Det fanns – och det finns – en annan hållning, som blev vanlig inte minst mot slutet av 1800-talet i och med fundamentalismens uppkomst. Den menar tvärtemot Origenes att Gud är något som jag själv för till min medmänniska. Världen är enligt denna syn i grunden ond, ja människan är helt och fullt fallen, och bara genom mig och min ansträngning når sanningen, frälsningen, till min medmänniska. Det finns således inget ­ordets frö hos medmänniskan, och får hon inte Sanningen via mig kommer hon i värsta fall att brinna i ett evigt helvete. Och de använder sig bland annat av den episteltext som vi möter just denna söndag, Apostlagärningarna 4:12.

Båda dessa hållningar och traditioner har funnits under kyrkans historia, men alltför sällan har man identifierat och satt ord på dem. Och alltför sällan har man noterat att tanken om att Gud finns hos medmänniskan som ett gudsfrö är den ursprungliga kristna hållningen.

För synen på, och bemötandet, av medmän­niskan blir det en himmelsvid skillnad vilken av de båda hållningarna jag väljer.

Fakta: Heliga trefaldighets dag

Tema: Gud – Fader, Son och Ande
 

Texter: Första Moseboken 18:1–8

Apostlagärningarna 4:5–12

Johannesevangeliet 11:18–27

Psaltarpsalm 113:1–6
 

Liturgisk färg: vitt

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.