Sofie Hamring vill visa att kristendomen blev ett lyft för jämställdheten

”Det stämmer inte att kvinnor haft det sämre ju längre tillbaka i tiden vi går. Tanken att intellektuell verksamhet inte passade kvinnor fanns till exempel inte under tidig medeltid”, säger syster Sofie Hamring. Foto: Johan Bävman

Kristendomen gjorde livet bättre för kvinnor. Det menar Syster Sofie Hamring, som i en ny bok gör upp med föreställningen om kristendomen som ett historiskt nedköp för jämställdheten.

En stark läsupplevelse och en lika stark dröm är upptakten till dominikansyster Sofies Hamrings nya bok. Sedan många år hade hon läst historikern Régine Pernouds La Femme au temps des cathédrales, en klassiker i Frankrike, som går på tvärs mot bilden av hur kristendomen kuvade kvinnan och fråntog henne tidigare privilegier.

– Jag blev hänförd över att se vilken jämlik ställning kvinnan hade på medeltiden i en kristen kultur.

Syster Sofie försökte få boken översatt. Men förlagen sa nej och själv insåg hon snart att bokens katolska perspektiv gjorde den svårsåld för en svensk publik.

För tre år sedan drömde hon en natt att hon flyttade till en författarlägenhet på Berget i Rättvik för att skriva. Men i drömmen var det omöjligt att komma in – lägenheten var full av rostiga cyklar.

Hon tog det som ett symboliskt budskap. Cyklarna var kvinnorna.

– Det var jag som skulle skriva boken om kvinnorna som stoppats undan.

Nu är den färdig och har fått titeln Och där var många andra kvinnor (Artos förlag).

 

Syster Sofies bok är en revidering av ett månghundraårigt kapitel i kyrkans och kvinnans historia. Foto: Johan Bävman

– De misogyna sidorna av kyrko­historien har vi talat mycket om. Jag vill visa att den kristna tron är en kraft som reser kvinnan. Synen på kvinnan som mannens jämlike är befäst i alla tidiga kristna källor, utan undantag. Detta vet få om.

Visst finns exempel på grovt kvinnoförakt hos många, ja kanske de flesta, kyrkofäder, säger syster Sofie. Men det stora mönstret är hur kristendomen leder till ökad jämlikhet på en rad områden.

Treenighetsläran har en avgörande betydelse. Med den introduceras idén att Gud är en personlig relation.

– Innan fanns ”persona”, en mask man bar på teatern. Med den kristna teologin får ordet ny innebörd och står för en person med en fri vilja, förnuft och en personlighet som i sin egenskap av Guds avbild ska älskas för sin egen skull.

Därmed blir kvinnan en person i egen rätt. Detta är sannolikt en stor del av förklaringen till att just kvinnor aktivt spred kristendomen tidigt, menar Syster Sofie.

Det är en allmänt vedertagen uppfattning att kvinnorna miste sina religiösa roller i och med kristendomens införande. Syster Sofie protesterar.

De kvinnliga prästerna i Rom, vestalerna, hade visserligen hög ställning. Men de valdes ut av sina fäder, tvingades till celibat i 40 år och begravdes levande om celibatets bröts.

Och de tidigare fruktbarhetskulternas ordning med kvinnliga präster rörde sig i praktiken ofta om ritualiserad prostitution i syfte att betvinga gudarna.

De misogyna sidorna av kyrkohistorien har vi talat mycket om. Jag vill visa att den kristna tron är en kraft som reser kvinnan. Synen på kvinnan som mannens jämlike är befäst i alla tidiga kristna källor, utan undantag. Detta vet få om.

Med kristendomen är det gudomliga inte längre en makt som ska betvingas. I stället är Gud en vän, säger Syster Sofie. Det gör kristendomen attraktiv för kvinnor.

– Jesus säger ”Jag kallar er inte tjänare utan vänner”. Vänskap förutsätter jämlikhet, både man och kvinna är skapade till Guds avbild. Bland de första martyrerna i fängelserna blomstrar vänskapen mellan män och kvinnor.

Synen på äktenskapet förändras. Med kristendomen införs kravet på kvinnans fria samtycke, ”en kulturrevolution”.

– Det är nu de första texterna skrivs om att äktenskapet inte är giltigt utan kvinnans fria samtycke, även om det sedan tar lång tid innan det slår igenom brett – av politiska och ekonomiska skäl.

Kvinnor går i spetsen för missionen och bidrar till att humanisera sedvänjor. Frankrike, Ryssland, England, Italien … i stora delar av Europa är det drottningarna som omvänder sina män. Det är en kvinna, Fabiola, som på 300-talet grundar västerlandets första sjukhus.

Ungefär samtidigt initierar Melania, från en av de rikaste familjerna i romarriket, upphävandet av slavväsendet genom att frisläppa 8 000 slavar.

Under antiken var kropps­arbete något man såg ner på. I och med kristendomen höjs statusen.

– Den nya synen på naturen innebär att vatten, vind och eld inte bebos av andar som ska blidkas utan är resurser som människan kan ta i bruk. Vatten- och väderkvarnen konstrueras, liksom andra uppfinningar som radikalt förändrar vardagen för kvinnor, säger Sofie Hamring.

Kvinnors intellektuella möjligheter var också stora under tidig medeltid. Dels genom klosterväsendet, där kvinnor läste ämnen som hebreiska, grekiska, litteratur, juridik. Dels genom synen på intellektuell verksamhet som sådan. På medeltiden räknade man med två kunskapsfunktioner. Ratio, den logiska. Intellectus, som var den intuitiva.

– Det var en kunskapssyn som innebar att även kvinnor drev tankearbetet framåt vid klostren.

Syster Sofies bok är en revidering av ett månghundraårigt kapitel i kyrkans och kvinnans historia. Men det är en revidering av ett kapitel som har ett slut. Med renässansen och upplysningen försämras kvinnors liv successivt, skriver hon.

Skälen är flera. Återupptäckten av romersk lag, där kvinnan har status som omyndig och mest lämpad för hushållsbestyr.

Återkomsten för Aristoteles, som såg kvinnor som ofullbordade män. Och upplysningens genombrott med Rousseau i spetsen, filosofen som ansåg att kvinnans plikt var att anpassa sig till mannens vilja.

– Upplysningen var en enorm tillbakagång för kvinnor. Kvinnan tappar i värde, hon anses oförmögen att resonera rationellt och ses som av naturen svag.

Så småningom växer det borgerliga samhället fram, där kvinnan hänvisas till en roll innanför hemmets väggar. Reformationen bidrar också, menar syster Sofie.

När dagens feminism diskuteras pekas ibland på dess rötter i förra sekelskiftets tidiga kvinnokamp. Feminismen har också periodvis hämtat kraft från urtida skapelsemyter och trosuppfattningar som ansetts hylla den starka och livgivande kvinnan.

Att säga att man inspireras av den kristna traditionen är inte lika vanligt. Syster Sofie tycker det är dags att ändra på saken:

– I och med evangeliet reste sig kvinnan på område efter område, intellektuellt, politiskt, socialt, men även religiöst. Hädanefter är helighet livets högsta mål och där råder total jämlikhet mellan man och kvinna.

Hennes bok är bland mycket annat också en kommentar till den syn som ser historien som ständigt progressiv och något som hela tiden rör sig mot det bättre. 

– Det stämmer inte att kvinnor haft det sämre ju längre tillbaka i tiden vi går. Tanken att intellektuell verksamhet inte passade kvinnor fanns till exempel inte under tidig medeltid. Det var relativt sent man ställde frågan om flickor skulle få utbildning eller inte.

Kristina Lindh

Så ändrade kristendomen kvinnors liv – tre exempel
Foto: Christine Olsson/TT

RÄTTEN TILL LIV. Bruket att döda flickebarn upphör i och med kristendomen. Det hade tidigare varit vanligt i Rom.

Nu har den romerske pappan inte längre rätt att döda sina nyfödda döttrar. Kvinnan får ett värde som subjekt i egen rätt, oberoende av mannen.

Foto: Getty

SAMTYCKESKRAV. Skilsmässor var enklare på vikingatiden, då äktenskap var ett ekonomiskt kontrakt mellan två släkter och möjligt att sägas upp. Men med kristendomen fick kvinnan rätt att ge sitt fria samtycke till äkten­skap.

Läran att mannen måste lämna sin far och sin mor var en stor förändring. Den innebar att mannens lojalitet gick över till hustrun och satte i förlängningen stopp för utdragna blodshämnder släkter emellan.

Foto: Getty

UPPFINNINGAR. Eld, vind, vatten och träd sågs tidigare som gudomliga väsen eller befolkade av andar, och omgavs av tabu. Med kristendomen föds inställningen att naturelementen är skapade fenomen som kan stå till männ­iskans tjänst.

Synen främjar den tekniska utvecklingen. Några av de viktigaste uppfinningar som görs vid den här tiden – skorstenen, kvarnen och hästspannet – förändrade kvinnors vardag på ett genomgripande sätt.
 

Fakta: Bok

Och där var många andra kvinnor …

Syster Sofie Hamring

Artos & Norma