Efter allt positivt tänkande – nu får pessimismen ett uppsving

Den här veckan börjar kursen ”Negativt tänkande – bättre blir det inte” på Sensus studieförbund i Göteborg, efter en idé av verksamhetsutvecklaren Marcus Nilsson. Han hade länge, mest på skämt, ställt frågan om inte Sensus borde starta en kurs i negativt tänkande som motvikt till alla kurser och självhjälpsböcker i positivt tänkande.

På sin blogg skriver Marcus Nilsson att han till sist insåg att idén inte alls var så tokig. Han hade läst ett par böcker som kritiskt granskade avigsidorna med den påtvingade optimismen, bland annat journalisten Barbara Ehrenreichs Gilla läget – hur allt gick åt helvete med positivt tänkande.

Ehrenreich drabbades av bröstcancer och pressades av omgivningen att ta ansvar för sin hälsa genom ljusa och hoppfulla tankar. Hon fick också upp ögonen för hur det positiva tänkandet på ett samhälleligt plan används som maktmedel. Människor tvingas finna sig i omöjliga, orättvisa förhållanden och själva försöka lösa situationen genom att ”tänka rätt”.

Marcus Nilsson pratade ihop sig med filosofen Ida Hallgren som tackade ja till att bli ledare för kursen. En kurs som snabbt blev fullbokad och uppmärksammad i medierna.

– Det finns ett uppdämt behov av att prata om och tänka kring negativa ämnen, konstaterar Ida Hallgren.

– Den här kursen blir ett tillfälle att tänka lite friare. Att utforska motvågen till det positiva tänkandet och se vilka negativa konsekvenser det kan ha att uppmuntras att bara tänka positivt hela tiden.

Vad är då en negativ tanke? Ida Hallgren beskriver det som en kritisk tanke kombinerad med en negativ känsla. I praktiken fungerar det negativa tänkandet så att man inte tänker ”det löser sig” utan i stället ”hur kan det här gå fel?” Fördelen med pessimismen är att man är förberedd när motgången kommer. Man har tänkt ut hur man ska agera.

En man var rädd för att en lavin skulle komma och rulla in över hans alphotell under natten. ”I så fall ska jag hoppa ner och lägga mig under sängen”, tänkte han. När det osannolika faktiskt hände, räddades han till livet av den luftficka som bildades mellan golvet och sängbotten.

Om denna historia är sann eller inte är svårt att säga. Den har i alla fall återberättats av någon som sett fördelarna med negativt tänkande.

Det finns dessutom studier som visar på nackdelar med positivt tänkande:

– Det positiva tänkandet ger en lugnande effekt i stunden men kan sänka måendet på sikt. De som tänker positivt kring sina mål blir mer missnöjda i längden eftersom de anstränger sig mindre och kanske inte uppnår det de faktiskt ville, säger Ida Hallgren.

Negativt tänkande har länge motarbetats på arbetsplatser, påpekar hon. Den som kommer med negativ feedback betraktas som besvärlig. Det kan resultera i både sänkt lön och avsked för den anställde – och att ledningen missar värdefulla synpunkter som kan leda till positiv förändring.

Ida Hallgren säger att hon inte är troende men att hon tilltalas av buddismen just därför att den utgår från verkligheten och lidandet:

– För att kunna fatta välgrundade visa beslut är det bra att utgå från ett erkännande av hur saker faktiskt är. Ett erkännande av lidandet är grunden till empatin och därmed något som för oss samman, säger hon.

Även Ida Hallgren hänvisar till Barbara Ehrenreichs bok där författaren beskriver hur den stora rörelsen för positivt tänkande har sitt ursprung i strömningen Christian Science, som var en reaktion mot kalvinismen. Amerikaner som plågades av skuld och självförebråelser över den egna uselheten tog tacksamt emot budskapet om tankens kraft och individens enorma möjligheter.

I moderna mega-kyrkor som mest liknar affärsrörelser lockas massorna med positiva budskap. Där undviker man tal om lidande eller ens bilder på kors för att inte väcka obehag.

I Sverige är det många som minns framgångsteologins genombrott. Den troende ansågs ha rätt till pengar, glädje och hälsa medan lidandet sågs som ett tecken på att tron var för svag.

Som kontrast är det många som kommer ihåg Svenska kyrkans gamla syndabekännelse ”jag, fattig, syndig människa”. Den bygger på en syn på människan som ohjälpligt bristfällig och i behov av Guds nåd. Martin Luther uppfattade detta budskap som positivt eftersom han kämpat förtvivlat mot sin egen synd och tog emot nåden med lättnad. Andra har tolkat ”jag, fattig, syndig människa” negativt eftersom de ogillat människosynen.

Maria Hjortstorp är diakon i Gustaf Vasa församling i Stockholm och samtalsterapeut. Hon välkomnar en tillåtande syn på det negativa tänkandet. Inte för att det är bra att vara negativ. Utan för att det negativa inte försvinner för att man försöker blunda för det.

– Negativa tankar är på riktigt, de är sanningsenliga och därför ska man våga tillstå dem. Och även negativa tankar berikar personligheten. Poeten Rainer Maria Rilke sa: ”Stäng aldrig ute något lidande, något svårmod från ditt liv, ty du vet inte hur dessa tillstånd arbetar med dig”.

– Om man klarar av att ta in att ”jag är ledsen över det här”, då tror jag att det lättare släpper.

Ur kristen synvinkel är mörkret viktigt, framhåller Maria Hjortstorp. Jesus torterades och dog, och rörelsen från död till liv gäller inte bara honom utan allt levande. Döden går inte att hoppa över.

– Ändå är vi dåliga i kyrkan på att tala om mörket. Titta på Gamla testamentet, där får det mörka utrymme. Det är väldigt mänskligt.

I kristna kretsar blir man gärna uppfostrande när någon är svartsynt. Den som upplever en djup konflikt känner ofta hat eller raseri och tänker många onda tankar om sin motpart. Det är ingenting som ska förbjudas, tycker Maria Hjortstorp. Negativa tankar ska inte motarbetas utan bearbetas.

Motståndet för negativa tankar bottnar också i en rädsla för att det man tänker ska bli verklighet. ”Tänk inte så för då blir det så” eller ”var försiktig med vad du önskar dig”. Det är samma resonemang som ligger till grund för det positiva tänkandet, fast tvärtom: ”tänk rätt så händer det du vill ska hända”.

Maria Hjortstorp tror inte på något av detta.

– Jag vill vara lycklig, men det går inte att ta makten över lyckan. Det finns något hårt i det påbjudna positiva, alla de här affirmationerna. Det goda och ljusa kan inte tvingas fram. Vi äger det inte.

– När det kommer är det ett under. Skapa förutsättningar för det goda i stället för att försöka kontrollera det.

Människor är förstås olika, tillägger Maria Hjortstorp och säger att hon respekterar att andra kan ha god hjälp av ett positivt tänkande. Själv är hon mer lagd åt moll än dur.

Det negativa och det positiva samexisterar. Vi behöver skuggorna och mörkret för att ljuset ska framträda tydligare.

– Jag tycker att den godaste kakan är den med lite bittermandel i. Fast gränsen är fin – blir det bara lite för mycket av det bittra så är kakan förstörd.