Bland de drygt 11 300 ensamkommande barn som hittills i år har registrerat sig hos Migrationsverket finns en grupp på 282 barn som skiljer sig från resten - de ensamkommande pojkarna från Nordafrika, främst från Marocko.
De får normalt inte asyl och de beskrivs som svåra att hjälpa. En hög andel lämnar de boenden socialtjänsten ordnar för att i stället leva på gatan.
– Många begår brott och det förekommer också prostitution med fysiska och psykiska skador som följd, säger Catrine Kaunitz, utredare vid Statens institutionsstyrelse.
Flyr fattigdom
Ibland blir barnens liv så destruktiva att de tas om hand med tvång enligt lagen om vård av unga. Hittills i år har totalt 139 ensamkommande flyktingbarn placerats på något av Statens institutionsstyrelses (Sis) hem. Drygt hälften tillhör gruppen som beskrivs som svårhjälpt.
Migrationsverkets nationella samordnare Kjell-Terje Torvik har varit i Marocko och sett hur barnen har det. Vanligtvis har de hoppat av skolan och har levt utan sina familjer i flera år.
– De säger själva att de vill gå i skolan och leva ett normalt liv, men det är svårt att bryta mönstret. De har ofta ett missbruk och är inte vana vid att behöva rätta sig efter vuxenvärldens regler, säger Torvik om de barn som tagit sig till Sverige.
Riskfylld tillvaro
Hos Sis hamnar barnen ofta genom så kallade akutplaceringar. Många mår då både psykiskt och fysiskt väldigt dåligt.
– De kan ha oläkta bensår, jättedåliga tänder, hudåkommor och olika sjukdomar. Vissa har aldrig varit hos en läkare, säger Catrine Kaunitz.
Kia Wikenfors, socialsekreterare i samverkan med polisen i Göteborg, säger att gruppen är svår att hålla koll på. De byter ofta både stad och land.
– De är rätt duktiga på att ordna det för sig, men det är ju en riskfylld tillvaro. Även om vi ser att det finns stora behov och att vi skulle kunna göra mycket så är de inte speciellt intresserade av att ha kontakt med oss och de berättar inte heller för oss om hur de verkligen har det, ofta av rädsla för att vi ska koppla in polis, säger hon.
Förbättringar kommer
Om bara några dagar presenterar Sis en ny handlingsplan för barnen.
– Vi satsar mycket på att bli bättre på att ta hand om den här gruppen, säger Catrine Kaunitz som jobbar med Sis utvecklingsarbete.
Kjell-Terje Torvik nämner en marockansk barnrättsorganisation som jobbat med gatubarn på plats och som kommer till Sverige vid två tillfällen i höst för att träffa representanter från bland annat Migrationsverket, Polismyndigheten och socialjourer.