Anmärkningsvärt angrepp på Olle Carlsson

Vi är ett enat kyrkoråd som står bakom Katarinamässans utformning. Det är ett arbete över tio års tid där förtroendevalda, gudstjänstvärdar och många frivilliga har varit lika aktiva som församlingens anställda och kyrkoherde Olle Carlsson. 

Det är därför direkt sårande för mig, som har fått förmånen att vara kyrkorådets ordförande i Katarina församling, att läsa biskop Eva Brunnes inlägg med rubriken ”Katarinamässan har vuxit sig fast i sin form”.

Det speciella med Katarina församling är att vi tillsammans har lyckats med en genomgripande gudstjänstförnyelse. Katarinamässan är idag en meningsfull gudstjänst för människor som befinner sig längst ut i församlingens periferi. I kyrkan finns ett rum och en atmosfär som hjälper oss alla att öppna våra sinnen för Guds kärlek och närvaro i våra liv.

Vägen dit har varit och är en ständig dialog. Inte minst i de gudstjänstmöten där medarbetare varje vecka vrider och vänder på innehållet, formatet och tonaliteten för att inte gudstjänsten ska växa fast i sin form.

Det är också möten i ögonhöjd i gudstjänstrummet som gör församlingens sociala och diakonala arbete möjligt. En levande gudstjänstgemenskap är grunden för att praktisera den organiserade medkänsla som i så hög grad kännetecknar Katarina församling.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att vårt stifts andliga ledare gör ett offentligt angrepp på vår kyrkoherde, förminskar de förtroendevaldas delaktighet i förnyelsearbetet och kräver en förändring av Katarinamässans liturgi.

Det är min övertygelse att Katarinamässan kan fortsätta fungera som huvudgudstjänst inom ramen för den enhet i mångfald som är Svenska kyrkan. Det kommer Katarina församling att arbeta för. Vi hoppas på att dialogen med stiftet kan fortsätta, inte på debattsidor utan i ömsesidig respekt och lyhördhet.