Sekularisering 1

Är det lönlöst att gå till gudstjänsten?

Karl-Eric Hansson, debattör
Människor idag mår mindre bra trots utbud på hur mycket varor som helst. TV, massmedia och sociala nätverk finns ständigt till hands.

Många präster bra försök att hålla en predikan ”i tiden”. Men det är hela upplägget av gudstjänsten som måste ändras, anser debattören.

Varför blev svenska folket ett av Europas mest sekulariserade folk? Hur når vi dessa människor? Jesu uppdrag är tydligt och klart: - Gå ut och gör alla människor till lärjungar!

I dagens samhälle får vi färre och färre besökare till gudstjänsten hur nogsamt kristet vi än formulerar oss i predikan. Vi får färre och färre konfirmander. Dessa ungdomar är nöjda med konfirmandtiden på de flesta punkter - utom en: gudstjänsten. 

Borde vi uttrycka oss på ett mera ”sekulariserat” sätt? Felet torde inte ligga där. Många präster gör berömvärda försök att hålla en predikan ”i tiden”. Det är hela upplägget av gudstjänsten som måste ändras. 

Mattias Martinsson ger oss några korn och ledord i sin bok ” Sekularism, populism, xenofobi” om hur denna sekularism uppstod och spred sig in i svenska folksjälen. 

Under minst ett halvt sekel muterades svenska folket att kristendomen var ett lömskt opium för folket och att vi nogsamt skulle tygla alla religiösa uttryck i samhället. 

Samtidigt neutraliserades kulturen och folk blev andligen förkrympta. Kulturen kom att sakna vettiga former för ett fördjupat andligt liv. 

Människorna tycker det är lönlöst att gå till gudstjänsten. Det är ett faktum. Hur skall vi utforma gudstjänsten för att folk ska finna det meningsfullt att komma in i gudstjänstrummet? Det är fråga om själva formen.

När man behöver laga, ändra eller utöka någonting där hemma, kan man gå till varuhuset Bauhaus. Där finns all sorters skruvar och bultar i skruvgången, alla sorters vinklar, krokar och gångjärn i beslagsgången. Där finns alla tillbehör till badrum och städskåp och alla sorters skivor av trä och plast. Där finns så mycket verktyg, som man inte trodde att de fanns. 

Där finns personal som hjälper var och en hur dumt man än frågar. Varuhusbyggaren har anpassat sin butik till hur människorna är och kan tänkas behöva. Kyrkan har inte hängt med i detta tänk.

Människor idag mår mindre bra trots utbud på hur mycket varor som helst. TV, massmedia och sociala nätverk finns ständigt till hands. Men sällan någon levande människa, som är fysisk närvarande.  

Människan behöver mer än detta marknadsmässigt ständigt närvarande utbud. Hon behöver känna lugn och inre frid. Ett fördjupat andligt liv, ty hon har andliga behov; sen må offentliga myndigheter säga vad de vill.

Martin Luther talar om att kristendomen har två regementen; det världsliga och det andliga. I Jesu ord och handling, i apostlarnas berättelser om och tolkningar av skeendet runt Kristi liv finns receptfri och kostnadsfri medicin att få för var och en. 

Det tar tid för den enskilde att förstå alla ord. De måste få sjunka in. Man måste få chans att tänka själv och bilda sig en egen gudsbild. Allt under förutsättning att gudstjänstbesökaren verkligen lyssnar och förstår det sagda. I annat fall går vederbörande och kommer kanske inte tillbaka. 

I kyrkan finns symboler för Jesu närvaro. Ett ständigt närvarande överallt på samma gång - fast i en annan media. Låt det bli den enskildes funderande över:  Vad var det Jesus menade?  

Karl-Eric Hansson

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Vad innebär en gudstjänst egentligen? Är det inte ritualerna som sker i gudstjänsten inte det viktigaste? När jag numera någon gång går i kyrkan är det just ritualerna som är det viktigaste. Ibland kan predikningarna vara rent dåliga men ofta belyser predikanten på vad söndagens texter vill förmedla. Men gudstjänsten kan firas på många olika sätt. Vi är alla olika och detta visar om något Guds storhet eller har det någon gång gått en kopia av mig här på jorden?

Mer inom samma ämne