Är kyrkan en politisk organisation?

Simon Sjögren anser i en debattartikel att Svenska kyrkan behöver ett nytt valsystem. Han har dock inte behandlat grundproblemet att kyrkan, trots att den sedan snart två decennier avskilts från staten, fortfarande är styrd av Sveriges politiska partier.

En fråga som många med mig inte förstår är varför medlemmar i Svenska kyrkan bara kan rösta på politiska partier vid val till kyrkofullmäktige. 

Kyrkofullmäktige väljer sedan kyrkorådet vilket innebär att även den ”verkställande ledningen” i församlingen är politiskt vald. Även vid biskopsvalen är elektorerna till stor del indirekt valda av politiska partier. 

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är ofta starkt engagerade i kyrkovalen trots att inte religiositet utan snarare ateism står på deras politiska program. 

Den nuvarande valmodellen leder till att kyrkan kommer att fortsätta att tappa medlemmar. Om vi till exempel jämför med pingstkyrkan eller missionskyrkan skulle deras medlemmar finna det absurt att rösta på politiska partier när de väljer sin ledning.

För något år sedan skrev jag ett brev till ärkebiskopen och frågade varför kyrkan använder sig av det nuvarande valupplägget. Jag har inte fått något svar. Är skälet att Svenska kyrkan i realiteten ser sig som en politisk organisation på samma sätt som en kommun eller ett landsting och är villig att sälja sin trovärdighet och religiösa legitimitet för de silverpenningar som erhålls via skattemedel från politiska partier.  

Finns det någon vilja eller plan inom kyrkan för att på sikt ta sig ur nuvarande struktur och styrning genom att till exempel införa personval och befrämja val av personer som bevisligen har ett starkt intresse och engagemang i att skapa en livskraftig och stark framtida kyrka där religionen är ledstjärnan? 

Eller tänker man slentrianmässigt fortsätta att acceptera nuvarande politisering? Om så är fallet, blir man som troende beklämd och skäms å kyrkans vägnar.

En modell som kan ge idéer är det ömsesidiga bolaget Skandias. Skandia styrs av 1,2 miljoner kunder/ägare. Dessa får nominera personer till ett fullmäktige som ska bli deras representanter. En valberedning sorterar och föreslår kandidater bland de nominerade. 

Kunderna får sedan välja 21 personer av dessa till ett fullmäktige som kan sägas motsvara en bolagsstämma i ett bolag. Fullmäktige väljer sedan styrelse och revisorer. Styrelsen i sin tur väljer och styr den verkställande ledningen. 

Denna modell har nu sex år på nacken och kan sägas fungera väl. I Svenska kyrkans fall får modellen naturligtvis anpassas till att kyrkan består av ett antal stift som i sin tur består av ett antal församlingar. 

Sverker Lundkvist