Därför angår det Sverige att trumpismen har intagit kyrkorna i USA

Susanne Liljedahl kulturskribent

Foto: Jabin Botsford

Dagens USA är ett varnande exempel på att kyrkor som allierar sig med fundamentalism och högerextremism inte kan förkunna evangelium. Svenska kyrkan är i en annan situation, men måste fortsätta fördjupa och försvara en sund teologi, menar debattören.

Den evangelikanska rörelsens stöd för Donald Trump i USA bygger på ett marknadstänk som är typiskt för vår tid. Som jag ser det finns allt fler företagsinriktade Megakyrkor som samtidigt är "Magakyrkor" (Make America Great again-kyrkor, det vill säga).  När kristna kyrkor blir fundamentalism, högerextremism och trumpism skyms evangeliet, omsorgen om svaga och utsatta. Ett evangelium som väl ifrågasätter ojämlikhet och som uppmuntrar demokrati.

Det är mycket svårt att tro att utvecklingen i USA och världen är konstruktiv och etiskt hållbar. Snarare verkar den dysfunktionell. Många tvivlar, har det visat sig. Tvivel på religiösa läror, organisationer och kyrkornas ståndpunkter i sociala och politiska frågor lyfts fram som förklaringar till att många, särskilt yngre, identifierar sig som “Nones” enligt en studie från Pew Research Center (2024). Det är en komplex grupp. En del beskriver sig som agnostiker, andra som ateister eller “ingenting särskilt" när de tillfrågas om religion. I gruppen finns också människor som trots allt bär på en andlig längtan. Det är en rörelse som knappast kan underskattas.

I Sverige talas det ofta om att vi är ett av världens mest sekulariserade länder. Samtidigt visar forskning av religionshistorikern David Thurfjell att det finns många även här som som tror på en högre livskraft och andlighet.

Det verkar som om det är hög tid att försöka förstå vad det gemensamma bästa kan vara i en värld där högerextrema vindar blåser och blir reella maktfaktorer i land efter land. Bland annat behövs ett fördjupat existentiellt samtal om vad som är viktigt i livet, och hur vi kan ändra det som gått snett. Låt oss ta till oss ny kunskap och vishet, liksom helhetsperspektiv.

Svenska kyrkan har sedan länge på ett förtjänstfullt sätt lämnat fundamentalism och strikt bokstavstrohet bakom sig för en mer symbolisk tolkning av Bibeln, och gjort upp med många förlegade föreställningar om genus, etnicitet och samlevnad. Här finns knappast den kunskapsresistens och vurm för konspirationsteorier som präglar den bokstavstrogna evangelikanska högern och andra fundamentalistiska trossamfund enligt många bedömare. Det är en förhoppning att man öppnar sig mer för en existentiell dialog. För att vi ska hålla, för att skapelsen ska hålla.

En fråga blir också om Svenska kyrkan och andra trossamfund kan bidra med en sund teologi och etik om marknad, människa och ekonomi?

Professorn och teologen Elisabeth Gerle som också tillbringat flera år i USA har i varje fall visat på banor framåt i boken Vi är inte idioter - Klimat, ekonomi, demokrati (Bokförlaget Korpen, 2023). Nu handlar det om att att tänka nytt och verkligen ge plats för medborgarrätt, tillhörighet och delat ansvar över nationsgränserna. Det innebär också att inte reducera människan till kund och homo economicus. Gerle tar även upp tankar om den mer cirkulära ekonomin som inroducerats av nationalekonomen Kate Raworth och som gör upp med det nuvarande ekonomiska systemet och ser en större helhet och betydelsen av ekologiskt samspel.

Det finns ofta en stor potential i nyare kunskap och den sätter ljus på att tillväxt och nyttomaximering inte är det enda målet och den upprättar människosynen och vitaliserar demokratin. Något som även bidrar till att den uppgivenhet och missmod som många upplever idag drivs på flykt. Ibland bryter messianska ögonblick  och ljuset in i sprickorna, in i den sårbara människan och den sargade och absurda världen. That´s the spirit!

Susanne Liljedahl, kulturskribent

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA
Christer Svanström
Jag tror Svenska Kyrkans nuvarande budskap ligger långt bort från det som apostlarna dödades för. Och det är inte på väg tillbaka heller. Oavsett hur mycket vilse några andra går.
Lars Jalmestig
En sak som jag inte förstår är att man ofta idag och som ni också verka göra, att koppla kristna åsikter, sin tro och sen sätter en stämpel på detta som exempel Kristna högern, Trumpist, fundamentalism och högerextremist osv. Vad är det då rent konkret som gör att man kopplas till alla dessa stämplar? Som Bibeltroende dvs troende på vad Guds ord säger så kan man säkert koppla det till både höger och vänster i politiken om man vill! Men som bibeltroende sitter jag ju inte och tänker om det är höger eller vänster politik! Det skulle bli väldigt konstigt. Men det verkar som om att flera försöker hitta åsikter som passar in här på så kallade högerextrema åsikter, varför? Jag skulle säkert kunna hitta åsikter till både höger och vänster utifrån vad Jesus sa, exempel: Hjälp de fattiga som har det svårt (vänster) En hade 5 pund en två pund och en ett pund. Vad sa Jesus till den som hade grävt ner sitt pund satt han skulle ge pundet till den som hade mest och sa: du oduglige tjänare kasta u ut honom! (Höger) Vill bara här visa att sitter man och försöker hitta uttalande som då på något sätt passar in den åsikt man själv har då kan man ju undra om man är ute efter att ena eller splittra???