Bistånd

En hundradel – det klarar vi!

Lars-Gunnar Frisk, ordförande Luleå stifts Globala råd
Om alla ekonomiska enheter anslår en procent av sina verksamhetskostnader till Act Svenska kyrkan ger det en resursförstärkning på cirka 172 miljoner, uppger debattörerna.

Fler församlingar, pastorat och stift borde i sin budget anslå en procent till vårt internationella arbete genom Act Svenska kyrkan!

En utmaning till Svenska kyrkans stift, församlingar/pastorat – förtroendevalda, biskopar, kyrkoherdar och internationella ombud/aktiva:

1961 beslutade riksdagen om det så kallade enprocentsmålet för anslag till internationellt bistånd. En procent av BNI, bruttonationalinkomsten, ska årligen anslås för det svenska biståndet, det vill säga för fattigdomsbekämpning, ökad demokratisering och en hållbar utveckling runtom i världen.

Genom åren har Svenska kyrkan, tillsammans med andra biståndsaktörer, drivit på för att upprätthålla biståndsnivån, och för att motverka att biståndet urholkas genom att delar av anslaget läggs på annat än det egentliga biståndet.

Act Svenska kyrkan, Diakonia och andra biståndsorganisationer inom och utom kyrkorna är här viktiga opinionsbildare för biståndet. Men hur förvaltar vi den progressiva hållningen när det gäller våra egna budgetprioriteringar?

Sedan relationsförändringen år 2000 kan församlingar, pastorat och stift i sina budgetar anslå bidrag till vårt internationella arbete, men den möjligheten används ännu av alltför få av våra ekonomiska enheter.

Enligt ”Nyckeln till Svenska kyrkan 2018” lämnade 10 av 13 stift bidrag till Act Svenska kyrkan år 2017. I fem fall på en nivå som kan antas ligga runt en procent eller mer, medan andra ligger väsentligt lägre.

Tre stift bidrar inte alls. Totalt anslås cirka en fjärdedels procent av stiftens verksamhetskostnader. När det gäller församlingar/pastorat saknas uppgift om hur många som bidrog via budgeten, men totalt beräknas dessa anslag till 10,7 miljoner.

Vi inser att många församlingar brottas med vikande ekonomi men konstaterar samtidigt att Svenska kyrkan trots detta är en av de rikaste kyrkorna i världen.

Det motsvarar endast 0,06 procent av enheternas verksamhetskostnader på 17,2 miljarder. En sjuttondel av en procent.

Här finns utrymme för stora förbättringar! Ett önskescenario: Om alla ekonomiska enheter anslår en procent av sina verksamhetskostnader till Act Svenska kyrkan ger det en resursförstärkning på ca 172 miljoner – nära en fördubbling av vad som idag samlas in!

Vi inser att många församlingar brottas med vikande ekonomi – men konstaterar samtidigt att Svenska kyrkan trots detta är en av de rikaste kyrkorna i världen.

Att ”Gud älskar en glad givare” (2. Kor 9:6) gäller förstås främst vårt personliga givande, men kan också tolkas som tillämpligt på vårt gemensamma ansvarstagande.

Syftet med församlingens grundläggande uppgift är att väcka och fördjupa tro, ett liv i gemenskap, gudsrikets utbredande och skapelsens återupprättande.

Det begränsas inte till det lokala sammanhanget, utan är en uppgift som vi delar med kyrkor i andra delar av världen och som gäller hela världen som Guds skapelse.

I dagarna samlas 750 internationellt aktiva till en upptaktshelg, ”Göra skillnad”, för att inspireras till det fortsatta arbetet med att stärka Act Svenska kyrkan och göra det mer känt.

Vår utmaning till alla beslutsfattare och internationellt engagerade är att driva på så att fler församlingar, pastorat och stift beslutar att i budget anslå en procent till vårt internationella arbete genom Act Svenska kyrkan!


Lars-Gunnar Frisk 
ordförande 

Maria Klasson Sundin
stiftsadjunkt 

Luleå stifts Globala råd

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.