Regeringen har beslutat att Förbundet Humanisterna, som företräder den humanistiska livsåskådningen i Sverige, inte kan få statsbidrag därför att det inte är något trossamfund.
  Det beslutet måste ändras, inte minst för att lösa upp den föreställning som allmänheten kan ha bibringats, att regeringen medvetet diskriminerar Sveriges mest utbredda livsåskådning. En majoritet av svenska folket är ateister enligt definitionen ”Jag tror att gud inte existerar”.
  Bakgrunden är, att enligt lagen om stöd till trossamfund utgår statsbidrag till vissa av regeringen godkända livsåskådningssamfund, vilka i lagtexten benämns trossamfund. Vi vill framhålla att det begreppet inte bara omfattar teistiska samfund. Även buddismen är en icketeistisk livsåskådning och Sveriges buddistiska samarbetsråd erhåller statsbidrag.
  Förbundet humanisterna uppfyller alla praktiska krav vad gäller organisation, medlemsantal, verksamhet etcetera för att vara berättigat till bidrag. Humanisterna arrangerar bland annat humanistiska barnvälkomnanden, konfirmationsläger, bröllop och begravningar.

På vilka grunder väljer då regeringen att i statsbidragshänseende diskriminera den livsåskådning som omfattar en majoritet av svenska folket? Här kan skönjas en inkonsekvens, kanske okunskap eller rentav en medveten önskan att diskriminera humanismen.
  Uttrycket ”trossamfund” är definierat i lagen som ”en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst”. Humanisterna arrangerar inga gudstjänster av lätt insedda skäl, men det gör inte buddisterna heller.
  Kulturdepartementet har tolkat begreppet ”gudstjänst” som även inkluderande meditativa, reflekterande sammankomster. Sådana har givetvis humanisterna. Att regeringen skulle anse att humanisterna inte ägnar sig åt reflekterande tankeverksamhet vid sina sammankomster håller vi för osannolikt.
  Kan det vara så att frånvaron av rökelse eller mässandet av ett mantra avgör saken?

Vilken roll spelar då begreppet ”religiös verksamhet” i lagtexten? Uttrycken ”religion” eller ”religiös” saknar entydig definition i vårt språkbruk. En definition omfattar tron på en eller flera gudar.
  En annan etablerad definition utgår från ett system av metafysiska normer som besvarar vissa fundamentala frågor. Den medger möjligheten men inte nödvändigheten av teistiska begrepp. Vi menar alltså att begreppet ”religion” i detta sammanhang måste definieras på det viset. Då inkluderas såväl buddismen som humanismen.
  När regeringen refererar till ”religiös verksamhet” måste den ange vilken definition av begreppet ”religion” man stöder sig på. Vissa definitioner exkluderar humanismen och buddismen, andra inkluderar båda. Termen ”religion” kan inte användas för att skilja dem åt.

Jan Rosén
professor i civilrätt
Stockholms universitet

Christer Sturmark
ordförande Förbundet Humanisterna