Så kom den då, den nya grafiska profilen

Åke Appelgren kyrkoherde i Lövestad församling och kontraktspräst

Foto: Skärmbild

Det sägs att detta skall göra vår kommunikation mer synlig i samtidens flöde. Det sägs inget om hur mycket det har kostat. Det sägs något om varför men jag undrar hur man tänkt.

Så kom den då, den nya grafiska profilen. Ny färgskala och regler för vilka kulörer  som får användas tillsammans i den nya, ganska kalla pastellskalan. Vi fick tillgång nya illustrationer som förefaller infantila. Nya teckensnitt skall vi också ha, den tredje uppsättningen om jag räknat rätt. Endast en teckensnittsnörd förmår skilja det nya från det gamla. Dessutom, som grädde på moset en 145 sidor lång instruktionsbok
som på pixelnivå föreskriver var logotyper får placeras.

Det sägs att detta skall göra vår kommunikation mer synlig i samtidens flöde. Det sägs inget om hur mycket det har kostat. Det sägs något om varför men jag undrar hur man tänkt. Det mesta av vår kommunikation sker med våra församlingsbor och intresserade människor i närområdet. Många församlingar producerar troget sina församlingsblad, uppdaterar sina hemsidor och har någon eller några kanaler i sociala medier. Det är lokal kommunikation där behovet av igenkänning är stort. Ny grafisk profil hjälper knappast till igenkänning.

Vi kan ha och ska ha tankar om detta. Några församlingar kommer gladeligen att implementera den nya grafiska profilen, andra ställer sig skeptiska och frågande och några helt avvisande.

Med nästan fyra decennier som präst och nästan tre som kyrkoherde kan jag se att mycket har förändrats. Det som oroar mig med detta tilltag från kyrkostyrelse och nationell nivå, förutom att det är slöseri med resurser, är en förändrad kyrkosyn.

Vad utgör grunden i en kyrka, i vår kyrka? Det behövs en församling som samlas till gudstjänst och tar ansvar. Det behövs en präst som ansvarar för sakramentsförvaltningen och predikan. Såklart behövs mycket mer men utan dessa två blir det ingenting. Det är tydligt i Kyrkoordningen. Församlingen är det lokala pastorala området (kap 2 § 1). På likartat sätt om stiften (kap 6 § 1). Om nationell nivå sägs inget sådant.

Vår nya logotyp sänder en ny och annorlunda signal eftersom församlingsnamnet är extrautrustning. Det finns väl ingen som är kyrkoherde, komminister eller diakon i Svenska kyrkan. Man är kyrkoherde, komminister eller diakon i en församling.

Men det tycks som att nationell nivå vill införa ett annat sätt att se på vad kyrka är: Pyramiden vänds upp och ned. Det är inte längre församlingen som är basen. Nu är Svenska kyrkan basen.

Men vi samlas inte kring en ny grafisk profil och vi samlas inte heller vid nationell nivå eller koncernen Svenska kyrkan. Vi samlas i församlingen. Det är där vi möter varandra, inte som producenter av och konsumenter av religiös underhållning i rätt färgskala, utan som människor som hungrar och törstar efter rättfärdighet. Vi möts i och med våra olikheter och tillsammans utgör vi Kristi kropp och det alldeles oberoende av grafiska profiler, pins, kampanjer och allt vad man hittar på.

Jag har några år av aktiv tjänst kvar (hoppas jag). Under dessa år hoppas jag få slippa en massa nymodigheter från nationell nivå vare sig det handlar om gemensamma system som sägs frigöra tid för den grundläggande uppgiften eller nya grafiska profiler som inte så många på den bärande och grundläggande nivån frågat efter och vars kostnader för framtagande kunde använts på annat sätt.

Åke Appelgren, kyrkoherde i Lövestad församling och kontraktsprost

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA
Johan
Kyrkans apparachniks kommer tyvärr att läsa en sån här text som ”nästa gång slänger vi på mer brödtext om församlingarna så det inte blir så mycket gnäll”, medan den relevanta läxan är ”kyrkan kan inte vara födkrok åt kommunikatörer, PR-konsulter och diverse samordnare”.
W.F
Begreppet "transferiatet" är högaktuell att använda i debatten inom Svenska kyrkan. Hur många i Svenska kyrkan livnär sig på offentliga transaktioner? Hur mycket lägger Svenska kyrkan årligen på kommunikatörer, miljöfrågor och genus? Viktiga frågor som borde ställas. Hur mycket kostar egentligen en kräkla som en Game of Thrones-smed smitt? Så många frågor, så lite svar.
Gäst
Reklam lönar sig. Alla går på det. Antingen använder man Mammons goda för att vinna vänner till de eviga hyddorna. Eller så bygger man hyddor åt sig själv, struntar i de potentiella vännerna och förlorar sig till Mammon. I slutändan måste Kristi kropp hänga ihop i en hel kropp. Inga enskilda kroppsdelar kommer att kunna föra sin talan om inte huvudet och munnen är med. Koncern eller lokal ankdamm är måhända svårt att ta ställning till. Det vi säkert vet är att alla känner igen sina matvaruaffärer, banker, bilmärken, politiska partier, favoritkläder etc på hur de marknadsförs. Vi hade kunnat marknadsföra kyrkan med enbart korset. Idag når det inte fram i all konkurrens. Ibland hängs det upp o ner eller dekoreras med allt annat än den korsfäste Kristus. Bra att kyrkan visar färgerna tycker jag och drar blickarna till sig i ett enat Svenska kyrkan!