Ge kommuniteter och kloster juridiskt stöd

Sedan åtskilliga år existerar några kloster och kommuniteter inom Svenska kyrkan.

Redan 1990 tog vår kyrka offentligt ställning för dessa. Nyligen (2020-10-20) har våra biskopar uttalat sig till förmån för olika former av gemenskap, ”kommuniteter, hemgrupper, bönegemenskaper eller kloster”. Det är uppenbart att dessa gemenskaper har skilda uttrycksformer och karaktär. Det kan handla om gemenskapsliv med löften för hela livet, men det kan också handla om kommuniteter som omfattar en kortare del av livet.

Vi menar att det är positivt att Svenska kyrkan är öppen för alternativa gemenskaper. Det regelbundna böneliv som utvecklats inom dessa gemenskaper såsom ett bärande mönster utgör en ovärderlig tillgång för hela kyrkan och vårt samhälle.

Det är en gammal sanning att det inte råder konkurrens mellan det inre och det yttre. Det böneliv som dagligen präglar kloster och kommuniteter hör samman med det sociala ansvaret, den lyhördhet och känslighet för angelägna insatser i samhället som kan rädda människor från förnedring och omänsklighet.

Vi som skriver detta är på olika sätt relaterade till det relativt nybildade Linköpings kloster. Det är ett kloster med en tydlig självförståelse att markera samband mellan inre och yttre. Det finns ett uttalat syfte att hålla samman kyrkans böneliv och bibeltradition med en medveten närvaro mitt i staden.

Här har utvecklats ett rikt böneliv och samtidigt en apostolisk kallelse i samhället. Detta kloster är det första i vår kyrka där en prästvigd kvinna kallats att leva klosterliv.

Det yttre problem som klosterliv i Svenska kyrkan i dag möter har närmast juridisk karaktär. Det har under sex års tid pågått ett medvetet arbete med olika inblandade att finna en lämplig juridisk form som stöd för Linköpings kloster. Vi fyra har bland annat undersökt lämpligheten i associationsformerna ideell förening, stiftelse och aktiebolag. Det har dessvärre inte varit möjligt att finna en juridisk form som lämpar sig för ett kloster.

Det finns i dag inte heller någon möjlighet för ett kloster i vår kyrka att inom kyrkoordningens ramverk utgöra en juridisk person. Detta kan tyckas vara en detalj men i praktiken utgör det ett effektivt hinder för en rimlig finansiering av klostret.

Vi vill därför vädja om att det görs möjligt för kloster och kommuniteter att utgöra egen juridisk enhet inom Svenska kyrkans ordning.

Martin Lind
biskop emeritus
Lars Jagerfelt
direktör, ledamot av Linköpings  domkapitel
Pether Nordin
stiftsdirektor Linköpings stift
Inger Persson
advokat, ersättare i Linköpings domkapitel