Debatt

Här finns inspiration och framåtanda som kan locka fler

Känslan i Kyrie när den som ackompanjerar församlingens liturgiska sång är 12 år är oslagbar.

Närbild på Casimir Käflings händer på orgelns flera manualer i Gustav Vasa kyrka.
Bild från ett tidigare reportage om blivande kyrkomusiker.
Publicerad

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Inspirerad och glad är jag nyss hemkommen efter ett lunch-lunch dygn i regi av Organister i framkant. Karlstad domkyrka var centrum för de över 100 kyrkomusiker och musiklärare från Skåne till Umeå och Pitea, från Oskarshamn till Göteborg – ett nätverksdygn som lyfter vikten av orgelundervisning som en naturlig del av kyrkomusikers vardag.

Det finns kraft i nätverk. Det har näringslivstoppar vetat länge. Jag har själv känd styrkan i nätverksgrupper flera gånger. Jag har tryckt tumme upp på Organister i framkant på Facebook i många år. Jag har hört talas om det, men inte förstått vad det är. För än nu.

Organister i framkant är ett projekt med en tydlig mission; Att fånga upp intresset för yrket som organist och kantor samt lyfta fram orgeln som instrument.

Första gången jag förstod att barn och orgel är en lyckad kombination var när jag stod med ett gäng konfirmander på orgelläktaren i Torslanda kyrka, Göteborg. Tillsammans med organisten hade vi sjungit Kyrie och Gloria med konfirmanderna. ”Och vilken musik lyssnar ni på?” frågade hon och fick snabbt svaret ”Bohemian Rapsody”. Strax lät Queens underbara toner på orgeln i den gamla kyrkan som stått där i generationer.

Direkt hände det nåt i konfirmandernas ögon och kroppsspråk. Plötsligt förstod de att en orgel är en hel orkester. Att man kan spela olika typer musik på kyrkans huvudinstrument. Och jag, konfirmandprästen, förstod att ungdom tycker orgel är kul!

Det är en match made in heaven; Svenska kyrkan behöver fler som väljer att utbilda sig till kyrkomusiker, församlingen behöver verksamhet som möter barn och ungas behov och generation Z (födda 1997-2012) och generation Alfa (födda efter 2013) behöver levande musik i livet. Jag vågar påstå att kör och musikverksamhet är bra för barn och ungas psykiska hälsa – ja för min egen psykiska hälsa också för den delen!

Församlingen kan använda allt vi redan kan om barnkör och ungdomsverksamhet och applicera det på orgelundervisning. Det krävs resurser; orglar, bokningsbara kyrkorum, övningstid, pedagogisk kunskap och tid i schemat för kyrkomusiker att undervisa. Det behövs fika, läger och gruppverksamhet med undervisning i musikteori.

Men tro mig. Det är värd det. Känslan i Kyrie när den som ackompanjerar församlingens liturgiska sång är 12 år är oslagbar.

Organister i framkant har på ett föredömligt sätt lyft vikten i att kyrkan och församlingen tar sitt undervisningsuppdrag på allvar. Och här behövs vi! Du som kyrkoherde, du som ledamot i ett kyrkoråd, du som pedagog eller vaktmästare, du som församlingsherde och diakon. Tillsammans måste vi vara en kyrka där vi odlar musikglädje, kunskap, grupptillhörighet och växtmöjligheter – med andra ord; det vi som kyrka redan har gjort i generationer.

Jag är så tacksam för alla barnkörer som håller till i kyrkor och församlingshem vecka efter vecka! Genom verksamhet i musikens tecken nås stora grupper av barn, deras vårdnadshavare, syskon, mor- och farföräldrar - och det är en relation som varar i år efter år. Det gör något med människor. Tro mig, jag är själv ett resultat av körverksamheten i Glemmen kyrka i Fredrikstad, Norge – under Egil Hovlands trygga ledning.

Nyfiken på mer? Kolla upp Organister i framkant. Och till alla som närvarade på nätverksträffen i Karlstad – tack för inspiration, delande av kunskap och framåtanda!

Ingvild Mydske Fallegård

Kyrkoherde i Västra Frölunda pastorat