Uttalandena får mig att framstå som mindre vetande

När Svenska Bibelsällskapets generalsekreterare Ander Göranzon och jag haft kontakt de senaste veckorna har han uttryckt att det finns en erfarenhet han tar med sig från projektet NT 2026 nu när sällskapet siktar mot nya höjder, nämligen en nyöversättning av GT. Denna erfarenhet gäller behovet av att ge det stilistiska arbetet andra förutsättningar än vad som skett inom projektet NT 2026. Göranzon har också uttryckt att han inte har något emot att villkoren för det stilistiska arbetet diskuteras öppet, så länge man inte börjar hänga ut enskilda personer. 

Jag har tagit generalsekreteraren på orden och i en artikel som finns publicerad i DN och Nod beskrivit den pressade situation som rått för stilisterna. Samtidigt har jag inte namngett andra medarbetare, och jag har varit noga med att lyfta fram att också exegeterna haft en tuff uppgift.

Mot denna bakgrund är det beklämmande att översättningsdirektor Mikael Winninge tillbakavisar mina uppgifter i en intervju i denna tidning. Hans uttalanden får mig att framstå som mindre vetande och lögnaktig, trots att allt jag beskrivit i DN och Nod är förhållanden som länge varit kända av överordnade på Bibelsällskapet.

När det gäller översättningsprinciperna hävdar översättningsdirektorn att det inte finns någon rangordning. I det dokument där principerna presenteras återfinns dock följande formuleringar: ”Principerna är rangordnade, så att de viktigaste principerna kommer först” samt ”Listan innehåller nio punkter som har rangordnats i angelägenhetsgrad”. 

Och den princip som toppar listan lyder enligt följande:

”Svenskan ska vara av god kvalitet och ha en idiomatisk, begriplig, naturlig och nutida språkdräkt.” Förvisso innehåller dokumentet också formuleringar om att det måste ske en avvägning mellan principerna utifrån sammanhanget, och att avvägningarna kan innebära komplexa beslut. Vid flera av de lägre principerna uttrycks dock förbehåll om att dessa inte får gå ut över svenskans begriplighet eller naturlighet.

När man läser intervjun med Winninge kan man dock få intrycket att rangordningen över huvud taget inte existerar, något som alltså är direkt missvisande. Dock speglar uttalandet på ett tydligt sätt de stämningar som rått i redaktionskommittén, där starka krafter länge velat skjuta rangordningen i sank och därmed underminera det stilistiska arbetet.

Vad de snäva tidsramarna beträffar tillbakavisar översättningsdirektorn att jag endast skulle ha haft ett dygn på mig för att bearbeta Första Johannesbrevet och pekar på att denna text diskuterats många gånger. Ja, just denna text var en av de bibelböcker som ingick i pilotprojektet, och i det sammanhanget var den naturligtvis föremål för bearbetning. Alla texter från pilotprojektet har dock omarbetats inom ramen för projektet NT 2026. Arbetsgången har hela tiden varit att exegeterna först har hanterat texten, varefter stilisterna fått texten på sitt bord. Första Johannesbrevet kom till mig torsdag 28 augusti och diskuterades med exegeterna fredag 29 augusti på ett möte som började klockan 8.15. 

Sålunda hade jag inte mer än ett dygn på mig.

Och om nu denna text redan var så gott som färdig när den kom till mig, hur kommer det sig då att exegeterna själva fortsatte att ändra i nämnda text medan jag utförde min granskning? Nåväl, om just denna bibelbok ska anses vara ett dåligt exempel så finns det många andra exempel på hur pressad situationen varit för stilisterna. Så sent som i höstas galopperade vi rakt igenom Lukasevangeliet på två veckor, och sedan genom Apostlagärningarna, också det på bara två veckor.

Kritiken mot de orimliga tidsramar som blivit stilisternas verklighet bemöts ofta från exegetiskt håll med att ”olika uppgifter tar olika lång tid”. Underförstått behöver de själva mycket tid och stilisterna bara lite, lite tid. Mitt svar på det påståendet är att vi naturligtvis hade kunnat utföra ett mer omfattande arbete om vi fått rimlig tid för uppgiften. Stilistiskt arbete handlar nämligen inte bara om att rätta grammatikfel, utan också om att välja formuleringar som fungerar väl rent rytmiskt och att arbeta bort stilbrott, för att nämna två exempel. Att detta inte skulle ta särskilt mycket tid i anspråk är en omhuldad missuppfattning hos vissa exegeter. Kanske är detta något som generalsekreterare Göranzon anar när han talar om villkoren för det stilistiska arbetet i det framtida GT-projektet.

Aili Lundmark,

Fil.dr i svenska språket
Tidigare medlem av redaktionskommittén för NT 2026