Vårt och våra barns liv står på spel, som IPCC och FNs generalsekreterare konstaterar efter de senaste rapporterna om klimatet och det sjätte massutdöendet. Vad kan och måste vi göra nu? I våra församlingar, våra pastorat, våra stift, i Sverige, i världen? Kan vi nöja oss med att diskutera, delegera, fortsätta leva som vanligt? Vad säger våra barn?
Det är inte svårt eller dyrt! Så här gör vi:
Vi inrättar på alla nivåer miljögrupper med anställda och förtroendevalda, som adjungerar experter. Ingen ekolog eller annan miljöutbildad ska gå arbetslös!
Svenska kyrkans energi ska inom något år komma huvudsakligen från solpaneler, på alla de av våra byggnader som bedöms lämpliga. Varje enhet ska bli självförsörjande på energi, och få en del av sina inkomster från solen. Solpaneler, som är den optimala energiformen idag, sätts även upp på icke-fullgod matjord, kombinerade med odling av bär, frukt och grönsaker.
I Kyrkans tidning nr 8 2022 finns en artikel med rubriken "Vi behöver helt tänka om när det gäller skogsförvaltningen". Artikeln är utmärkt och kan vara utgångspunkten för även övrigt tänkande när det gäller skogsvård och miljöarbete i allmänhet.
Svenska kyrkan säljer ALDRIG MER 10 plus-jord eller annan högklassig åkermark för bebyggelse, vägar eller annan hårdgörning. Jordbruksmark i kyrklig ägo ska bevaras för vår framtida matförsörjning, eller beskogas med blandskog.
Vår resepolicy måste skärpas. Grundprincipen bör vara att ingen av oss anställda eller förtroendevalda flyger i tjänsten, om det inte gäller resor över hav (vilka inte bör ske ofta). Varje församling som önskar har en lådcykel/spark för lokala inköp och transporter lokalt. Elbilar finns i bilpooler.
Fysiska träffar över avstånd bör naturligtvis ske, men alla måste överväga om inte möten tidvis kan ske digitalt istället för i den fysiska verkligheten. Varje resa med bil eller flyg ska kunna motiveras i relation till klimatkrisen.
Det vi kan göra nu under våren och utan större kostnader, och som kan erbjuda praktiskt engagemang för både vuxna och barn, är följande:
Alla inventerar sina markytor och växter. Målsättningen är att snarast avsätta minst 20 procent av marken, eller skaffa ett antal pallkragar till de redan hårdgjorda ytorna (typ torg och parkeringsplatser), där vi planterar ängsmark och växter som har en stor förmåga att attrahera bin, fjärilar och insekter. Vägkanter görs blommande och får häckar där fåglar kan bygga bon. På varje gräsyta planteras en variation av träd och buskar som är intressanta för fåglar/insekter. I den mån vi har beslutanderätt över parker eller skogsmark planteras minst 20% med inhemska arter som skapar blandskog. Vi sätter upp fågel- och fladdermusholkar och insektshotell överallt där det är möjligt. Vi begränsar nattlig belysning för att värna mörkerlivet för fladdermöss och insekter. Belysning riktas inte uppåt eller mot trädkronor utan neråt, eller släcks när ingen människa rör sig där. Tysta mörka omgivningar värnas.
Där det är möjligt inrättas dammar eller minivattensamlingar.
Inga gifter får förekomma i odlingarna.
En lämplig summa avsätts omedelbart för att möjliggöra snabbt agerande så att odlingsarbetet kan starta under våren 2022. Ekologer anställs för att organisera, utbilda och möjliggöra.
Detta är några minimikrav för att vi var och en på den nivå där vi har inflytande ska kunna ta vårt ansvar i den akuta klimatkris som skapelsen och mänskligheten står mitt i. Om tre år, 2025, ska vi ha en planet vars invånare kan överleva!
Nilla Bolding, ViSK i Lund
LÄGG TILL NY KOMMENTAR