Kan ärkebiskopen sin psalmbok?

Ärkebiskop Antje Jackelén går i försvarsställning och biter ifrån mot dem som hörsammat inbjudan att komma med synpunkter. Jag förstår att akademiens tillförordnade ständige sekreterare uttrycker förvåning, skriver kyrkomusiker Gustav Natt och Dag.

Ärkebiskopen har i ett öppet brev valt att polemisera med en av Svenska kyrkans remissinstanser i arbetet med ny kyrkohandbok. Det är i sig en smula uppseendeväckande. Många av de medlemmar som hon företräder är säkert tacksamma för att Svenska Akademien med flera instanser deltar med sin särskilda kompetens i ett för kyrkan så angeläget arbete. Ärkebiskopen säger dock i sitt öppna brev något väldigt insiktsfullt: ”I själva verket är kvalitetsarbetet en komplex process som också kräver kunskap på en rad expertområden.”

Det är glädjande att ärkebiskopen så tydligt inskärper behovet av spetskompetens i handboksarbetet. Det kan knappast ha gått henne förbi att kommittén försummat möjligheten att begagna sig av sådan sakkunskap inom områden musik och språk. För att tala metaforiskt: En byggherre som låtit uppföra ett hus utan erforderlig expertis kan inte rätta till misstaget genom att låta hantverkare lappa och laga i efterhand. Är grunden undermålig så faller huset samman.

När ärkebiskopen blir varse expertisens åsikter om handboksförslagets beskaffenhet vore den naturliga reaktionen att rannsaka arbetet. En biblisk hållning till kritiken kunde vara att pröva allt och ta fasta på det som är gott och riktigt. I stället går ärkebiskopen i försvarsställning och biter ifrån mot dem som hörsammat inbjudan att komma med synpunkter. Jag förstår att akademiens tillförordnade ständige sekreterare uttrycker förvåning över en sådan reaktion.  

Ärkebiskopen låter akademien förstå att hon har förväntningar på deras mått av kvalitet. Kvalitet måste nog här förstås som förmåga att utforma remissvaret utifrån ett förväntat mönster. Hur skall man annars tolka meningen att ordalydelser i Bibel 2000 skall återges exakt likadant i kyrkohandbokens kontext eller att texter som tidigare har godkänts inte får kritiseras?

Hursomhelst kan en sådan förväntan på kvalitet även riktas till ärkebiskopsämbetet. Då inställer sig frågan om ärkebiskopen kan sin psalmbok. Där ingår nämligen inte det Helig/Sanctus 4 som hon refererar till och bygger argumentation på. Det faktum att denna sång enligt ärkebiskopen erövrat sin plats i gudstjänstens sångskatt har, om det stämmer, att göra med bristande disciplin i församlingarna. Det är måhända en fin sång men inte en Sanctus-text och ingår inte som alternativ i gällande kyrkohandbok. Den är i formell mening inte mer psalm än Idas sommarvisa eller Internationalen. Naturligtvis kan den ändå sjungas som sång i gudstjänsten men ärkebiskopen måste kunna hålla isär Verbums tilläggsprodukter och Den svenska psalmboken.

Jag vill ändå tro ärkebiskopen om gott och hoppas att Svenska Akademiens relevanta synpunkter beträffande språk och stil tas väl om hand och att kvalitetsarbetet framgent hanteras som ”en komplex process som också kräver kunskap på en rad expertområden.”

 

Gustav Natt och Dag

kyrkomusiker

 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.