Kom ihåg ”och”!

Andreas Wejderstam Teol. dr och församlingsherde
Foto: baona

Många liturger missar ett ”och” när Treenigheten nämns. Något som leder fel och ger obalans.

Ett litet ord kan betyda så mycket, det vet vi. På senare tid har jag noterat att många liturger – alltifrån biskopar till pastorsadjunkter – missar ett ”och” när Treenigheten nämns. Ofta uttalas Treenigheten som vore det en uppräkning: I Faderns, Sonens och den heliga Andens namn. En sådan formulering leder dock fel när det gäller Treenigheten och ger obalans.

De första århundradena i vår tideräkning var formativa för kyrkan. Trosbekännelserna fastställdes och det mest grundläggande där är ju Guds väsen. Som att Jesus är både Gud och människa och att Gud är en i tre personer/hypostaser. Formeln för Treenigheten är: ”I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn”.  Här är dock inte platsen för en utläggning om de teologiska modellerna om varför.

Men slutsatsen – om vilken katolska, protestantiska och ortodoxa kyrkofamiljerna är eniga – är att Treenighetens tre personer/hypostaser inte ska sammanblandas. Det är viktigt. Den kristna kyrkan bekänner att det finns en enda Gud, en i sin natur, substans och sitt väsen. Vi tror inte på tre gudar, utan en enda Gud i tre personer: Treenigheten av ett av samma väsen. Därför är det av vikt att vi inte i språket luras att särställa någon del, vilket kan blir resultatet av det uteblivna ”och”, att som att Fadern och Sonen hör närmare samman och den helige Ande blir en släng på slutet. Så är alltså inte kyrkans tro. Vaghet i detta kan leda vidare till att grunden för vår förståelse av Treenigheten blir suddigare och trosartiklarna vagare. Jag är säker på att det inte är någons intention, men faran finns.

Vidare kan också konstateras att Svenska kyrkans handbok, ända sedan 1500-talet fram till den nuvarande handboken 2017 skriver Treenigheten med det nu ibland missade ”och”.

Kyrkans utmaningar i vår samtid är stora. Men trons grund får vi inte tappa bort på vägen. Uppdraget är fortfarande att följa Jesu uppmaning i missionsbefallningen: Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er.

Andreas Wejderstam
Teol. dr och församlingsherde

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Taggar:

Teologi

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Björn Axelie
Tack för korrigeringen. En annan sak som också behöver klarläggas är genus i ... och "den heliga Andens namn". Detta låter som femininum? Är inte Anden av samma natur som Fadern och Sonen? I min SFB, Joh 16:13-15, benämner Jesus Anden som han och honom upprepade gånger ... "och den helige Andes namn" känns mera rätt..
Gud och människan
Är Gud verkligen en man? Jesus var i sin timliga gestalt otvetydigt en man. Men jag trodde inte att Gud hade något kön överhuvudtaget? I övrigt skriver Språkrådet: "Det är dock vanligt att använda a-former också för män, och det beskrivs som korrekt i såväl äldre som nyare grammatikböcker." (https://frageladan.isof.se/visasvar.py?sok=femininum&svar=79539&log_id=1030431). Sedan vet jag inte hur det är med ordet Anden i originaltexterna? Är det ett feminint eller maskulint ord? Ja, det finns många lager i det här. Överhuvudtaget är det ganska konstigt om Gud skapade MÄNNISKAN till sin avbild om inte då också kvinnan på något sätt återspeglar Gud? Och hur kan en kvinna återspegla Gud om Treenigheten är en man? Och förresten om Gud skapade oss till sin avbild så måste även alla de som inte har ett tydlig kön också vara skapade till Guds avbild. Eftersom vi alla är människor. Eller är det bara män som är människor? Är det bara män som kan återspegla Guds kärlek och vishet?
Den helige Anden i femininum
Är inte den heliga Ande femininum? Som livgivare och tilltalad "hon" som Visheten i Ordspråksboken? Ger inte det gudomens hela fullhet precis vad som behövs, dvs alla egenskaper i en?
HA
Jesus kallar själv den helige Ande för ”honom” och ”han” i Joh. 16:7.
Magnus Evertsson
Ande är feminin på hebreiska och neutrum på grekiska. Det finns alltså inget självklart samband mellan grammatiskt genus och utomgrammattiska fenomen (jfr hur Frau är femininum men diminutiven Fräulein neutrum på tyska). SFB har knappast något intresse av att bredda översättningen på det sätt som NT81/Bibel2000 gjort.