Låt inte skogsutredningen bli en papperstiger

Den 11 juni beslutade kyrkostyrelsen att anta de övergripande riktlinjerna i Göran Enanders utredning om hur kyrkans skogar ska förvaltas framgent. Enligt ett pressmeddelande ska värden som klimatnytta, biologisk mångfald och social välfärd  värnas. Skogsbruket ska bli mer varierat, med en mångfald av brukningsmetoder. Respekten för urfolksrätten ska stärkas. Men målet om hur stor procent av skogen som ska skyddas överlät man till  stiften att besluta om.

Skulle detta rambeslut även bli det slutliga beslut som kyrkomötet fattar i höst riskerar det enbart bli en till intet förpliktigande papperstiger. Om kyrkostyrelsens rambeslut ska bli trovärdigt, måste kyrkomötet komplettera det med beslut om att följa utredningens förslag om skydd av minst 20 procent av kyrkans totala skogsinnehav, samt att 33 procent ska brukas enligt naturnära metoder. På lokal nivå kan det i och för sig finnas betydligt större områden än 20 procent av skogen som hyser sådana naturvärden och dessa bör också skyddas. För att kyrkostyrelsens rambeslut ska få en verklig praktisk betydelse krävs även att kyrkomötet i höst kompletterar med två ytterligare beslut: 

1) att stiftens befintliga skogsbruksplaner ändras, samt att 

2) ett utbildningspaket ska tas fram, som innebär att den skogliga personal inom kyrkan erbjuds att lära sig hur ett nytt mer hållbart skogsbruk i praktiken ska utföras. 

De nuvarande skogsbruksplanerna utgår från kalhyggesbruk, där skogen klassificeras i fyra målklasser: 

1) produktion med generell naturhänsyn - PG. Denna målklass täcker ofta 80 till 90 procent av arealen i planen och innebär överföring av skog till kalhyggen och sedan barrträdsplantager. Dessutom finns målklasserna

2) produktion med förstärkt miljöhänsyn - PF,

3) naturvårdsmål med skötsel (NS), samt 

4) naturvårdsmål med orördhet - NO

De tre sistnämnda målklasserna upptar ibland 10 - 20 procent, men ofta mindre andel av den areal som målklassificerats i skogsbruksplanerna. Om kyrkostyrelsen rambeslut ska förverkligas krävs att målklassen produktion med generell naturhänsyn - PG helt utgår. I dess ställe bör produktion enligt en modell för flera skogliga ekosystemtjänster införs. Detta betyder en ny skoglig planering, där befintliga hyggen återbeskogas och röjs på ett sätt som möjliggör att blandskog, i stället för barrträdsplantager,  får återkomma på de marker där blandskog kan växa.

Det kan till exempel ske genom att i stället för att enbart plantera tall, plantera både granar och tallar, samt inte längre röja bort majoriteten av naturligt förekommande lövträd. Fältskiktets artsammansättning (skogstypen) och närliggande kvarvarande semi naturliga skogars trädartsammansättning, bör vara utgångspunkt för hur restaurering av hyggen ska utformas. Om man ska följa skogutredningens förslag ska vidare minst 33 procent av de redan befintliga barrträdsplantagerna, i stället för att gallras och sedan kalavverkas, brukas enligt en för ståndorten lämplig form av kalhyggesfritt s.k. naturnära skogsbruk. För att uppfylla skogsutredningen krav på minst 20 procent skydd av skog, krävs att i först hand PF och NS områden klassificeras som NO områden. Om detta inte räcker till 20 procent av arealen i skogsbruksplanen krävs tillägg av nu klassificerade PG områden.  

För att denna förändrade skogsskötsel ska genomföras i praktiken krävs att en utbildningsinsats kommer till stånd, riktad till den personal inom stiften som nu praktiskt förvaltar kyrkans skogsinnehav. Detta eftersom dessa personer kan ha genomgått sina skogliga utbildningar innan nuvarande kunskap om skogsbrukets klimatpåverkan fanns. De kan därför ha lärt sig att skogen ska skötas enligt kalhyggesmodellen. Det vill säga att några procent skog ska sparas, resten kalhuggas men att några högstubbar och s.k. naturvårdsträd lämnas på hyggena, som markbereds och planteras med aningen enbart gran- eller enbart tallplantor, samt att efter cirka 10 år majoriteten av naturligt etablerade lövträden ska röjas bort. Kyrkans skogliga personal bör få lära sig om hur i stället olika former av kalhyggesfritt skogsbruk tillämpas. Vidare, om hur i praktiken målklassning produktion med generell naturhänsyn - PG ska ersättas med produktion enligt en kombinerad modell. Därmed minskar man risker för klimatrelaterade skogsskador som stormfällning, bränder, insektsskador, så att virkesproduktionen kan bestå; att skogens biologiska mångfald ges ökad chans till överlevnad; att renskötseln återfår marklaven på många nu förstörda vinterbetesmarker och att allmänheten ges möjlighet till naturupplevelser. 

Stig-Olof Holm
Skogsforskare
Nominerad till stiftfullmäktige Luleå stift, som representant för De gröna i Svenska kyrkan