Nationell löneservice hotar församlingarnas självbestämmande

Margareta Nisser Larsson, Bengt Kjellgren, Helena Nordvall

För att ge församlingarna möjlighet till en bred och allsidig verksamhet efterlyser Borgerligt alternativ mer direkta åtgärder som underlättar för församlingarna

När Svenska kyrkan centralt tar över löneutbetalningar från stiftens servicebyråer och församlingar är det viktigt att systemet bygger på frivillighet. Borgerligt alternativ ser dock en risk i att Svenska kyrkans löneservice är ännu ett led i den nationella maktcentraliseringen och ett hot mot församlingarnas självbestämmande.

Den 3 maj invigdes det nationella lönecentret i Uddevalla. På sikt är tanken att erbjuda lönetjänster för hela Svenska kyrkan.

Enligt avdelningen för gemensamma funktioner på Kyrkokansliet i Uppsala är syftet att skapa en service åt församlingarna som ger trygghet, minskar sårbarheten och sparar pengar. Samtidigt finns ett mål från Kyrkokansliets sida om att nå 80 procents anslutning, trots att bara 13 procent av de församlingar som i dag inte använder det gemensamma systemet, planerar att ansluta sig till det nationella lönecentret.

Borgerligt alternativ ser självfallet en poäng med att församlingar som själva saknar resurser och kunskap att hantera löner får hjälp. Men behovet verkar bara finnas hos ett fåtal och de flesta församlingarna klarar denna hantering själva. Inte minst på grund av att lönehanteringsuppgifterna kombineras med andra uppgifter för medarbetare som handlägger detta. Målet om att en majoritet av församlingarna och stiften på sikt ska ansluta är därför en onödig och långtgående centraliseringsåtgärd som egentligen borde kunna lösas med betydligt mindre åtgärder än vad Kyrkokansliet nu låtit göra.

Kontroll över den egna ekonomin och löner är en grund för att kunna bedriva en egen verksamhet. Därigenom riskerar en nationell löneservice stå i direkt kontrast till en bred och allsidig församlingsverksamhet.

Om Svenska kyrkans nationella löneservice inte ska bli ännu en opåkallad björntjänst som minskar församlingarnas och pastoratens autonomi, behövs garantier för att löneservice bygger på frivillighet och kommer bära sina egna kostnader.

För att ge församlingarna möjlighet till en bred och allsidig verksamhet efterlyser Borgerligt alternativ mer direkta åtgärder som underlättar för församlingarna. Inte minst på kort sikt och inför sommaren när behovet av kyrkliga handlingar ökar efter pandemin. Därför vill Borgerligt alternativ att Svenska kyrkan nationellt betalar ut 500 miljoner kronor av kyrkans överskott till församlingarna.

På sikt behövs mål för hur mer resurser och egenbestämmande kan återföras till församlingarna. Bland annat vill Borgerligt alternativ ha en långsiktig plan för att minska kostnaderna för Svenska kyrkan nationellt.

Svenska kyrkans nationella kansli ska vara ett stödorgan som möjliggör för församlingar att bedriva sin verksamhet. Då ska fokus inte ligga på centralisering, byråkratisering och förpappring som på sikt utarmar församlingarnas kraft att utföra den grundläggande uppgiften enligt Kyrkoordningen. 

Margareta Nisser Larsson, Borgerligt alternativ Karlstad stift

Bengt Kjellgren, Borgerligt alternativ Göteborgs stift

Helena Nordvall, Borgerligt alternativ Luleå stift

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Åke Appelgren
Fint så - men varför sa in Borgerligt alternativ något i kyrkomötet eller kyrkostyrelsen förrän vi som lever i verkligheten uppmärksammat att detta förslag gör sig bäst i papperskorgen? Är man av uppfattningen att något är i grunden fel får man väl reservera sig eller debattera med större iver!