Ordet blev kött – eller hur?

Det är roligt att det blivit en debatt om gudsbilden och synen på Jesus som Kristus.

KG Hammars resonemang om Kristus som en tankekonstruktion tände debattlusten på många håll, och diskussionen kring ärkebiskopsvalet har ytterligare förhöjt temperaturen. Jag ska inte förvilla mig i alla spännande tankebanor utan bara ta upp ett par väsentliga aspekter.
 
För det första tror jag att det är synnerligen farligt att inbilla sig eller någon annan, att vi med våra små hönshjärnor ska kunna nå fram till heltäckande eller slutgiltiga svar på de ”eviga” frågorna om Gud och livets mening. Det betyder inte att vi inte ska försöka fatta det eller tala om det, inte heller att vi skulle ringakta alla möjliga hermeneutiska och filosofiska tankemödor som görs för att kunna bättre förstå och komma närmare det stora mysteriet. Och då måste vi, just som KG Hammar hävdar, använda det språk vi har tillgängligt, så ofullkomligt det ändå är. Men som Antje Jackelén säger i Lund och kommer att fortsätta säga i Uppsala: ”Gud är större”, större också än våra formuleringar, dogmer och berättelser, eller vad vi annars har för ambitioner och pretentioner.
 
För det andra
tror jag, att vi möter Gud i alla tänkbara mänskliga sammanhang – just därför att han/hon är större. Och därför är inkarnationen det allra viktigaste begreppet i vår tro. Ordet blev kött i Jesus Kristus som huvudmodellen eller arketypen för hur Gud genom tiderna över allt har visat sig och varit närvarande bland oss människor. Redan i skapelsen tycks det vara på det sättet, när Gud – enligt klassisk teologi – skapade allt ”från intet” (ex nihilo), genom sitt ord. Ordet var med från början, precis som Johannesevangeliet betonar, och Gud har på något sätt för oss människor bundit sig i och vid ordet, i alla möjliga skepnader och sammanhang, i Kristus, och allt vad det kan innebära.
 
Detta betyder, för det tredje, att Gud för oss människor är ständigt nära i det mänskliga, historiska, materiella, och att han är nära – för oss – bara på det sättet, inkarnatoriskt, ”i köttet”. Och då är vi bundna till det, vi kommer inte förbi eller utanför språket, berättelserna, händelserna, det jordiska, det mänskliga. Ordet blev kött och blir kött, hela tiden, konkret, rakt ner på jorden, i våra liv och våra ord till varandra. Det är väl inte så konstigt?

Kjell Ove Nilsson

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.