Debatt
Psalmboksarbetet tar inte slut efter förslagen
När man i media talar om Förslag till nya psalmer talar man idag om någon slags Melodifestival.
Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Svenska kyrkans “förslag till nya psalmer” väcker fortfarande medial uppmärksamhet, och man hör återkommande hur församlingar tar sig an det nya materialet. Det är glädjande att höra. Dock sprids en förvrängd bild om hur arbetet går till, som till stor del beror på en osäkerhet om hur arbetet ska fortsätta. Vi vill efterfråga tydlighet i arbetet, och framför allt vädja om ett arbete som gediget fortsätter och som inte tar slut efter dessa förslag.
När psalmboken från 1986 utarbetades gavs flertalet remissutgåvor ut under arbetsprocessen.
Man kan säga att allt började före psalmbokskommittén 1969 sammanträtt, med Kyrkovisor för barn från 1960. När arbetet kommit igång och behovsanalyser gjorde testade man vattnet med 71 psalmer och visor. Anders Frostenson var väldigt mån om att låta empirin avgöra om en psalm flöt eller inte. Feedbacken avgjorde också vart man skulle röra sig härnäst, i frågor om ämnen, text och ton.
Efter detta följde ett stort arbete med beställningsverk, inventering och skaparverkstäder, både för etablerade tonsättare såväl som för nya och unga. Resultatet från dessa många år av arbete kan synas i Psalmer och visor 76 och 82, som gicks igenom i lugn takt i församlingarna. Sånger kompletterades, ändrades i text och ströks helt och hållet. Sen fick även några psalmer “kuppas in” i talarstolen när psalmboken slutligen klubbades på kyrkomötet 1986.
När man i media talar om Förslag till nya psalmer talar man idag om någon slags Melodifestival. 233 bidrag “tävlar” om vem som får ta de ärofyllda platserna i en kommande psalmbok. Och det verkar som att det står endast mellan dessa 233. Detta är ganska långt ifrån sanningen, och det vet många av oss som haft något att göra med remissmaterialet. Men vi kan absolut förstå dem.
Det ligger delvis problem i utformandet av detta material, till exempel namnet. Förslag på nya psalmer indikerar ju att det ju bara finns dessa att välja på. Kommittén har varit tydlig, denna remisssamling är bara ett och det första steget i ledet påväg ut mot en ny psalmbok, 71 psalmer och visor i vår tid. När remissperioden är över börjar vår tids stora arbete med att komplettera och fylla på. Förslag till nya psalmer är till exempel tomt på tidigare publicerade sånger, då det har varit meningen hela tiden att testa dessa på remiss vid ett senare tillfälle. Denna första samling är också ett sätt för kyrkan att testa vattnet, vad har vi skapat under denna tid och vad skulle vi behöva skapa i framtiden för att komplettera psalmboken från 1986?
Svaret är ganska mycket.
För det första finns många kategorier som fortfarande saknas. Nya de temporepsalmer för de söndagar som har ändrats till vår nya evangeliebok, fler nattvardspsalmer som andas Svenska kyrkans nattvardsteologi… Listan kan göras lång. Sen finns det många synpunkter från allmänheten på de förslag som finns, om saker som till exempel tessitura, koralsats och text som inte kommer hela vägen. Och det fina med att arbeta med en psalmbok (och som vi ofta bemöter dessa synpunkter med) är att vi inte behöver nöja oss vid lagom bra. Här börjar arbetet att komplettera med nytt material, beställt och testat som kan hålla måttet i många år. Vi behöver alltså en Psalmer och visor 76/82 i framtiden också, och gärna fler. Ju mer empiri i arbetet…
Vi har fullt förtroende för att arbetsgruppen är medveten om detta, men det finns en inbyggd osäkerhet i arbetets riktning framöver. Det är vad kyrkostyrelsen ska ta för beslut i frågan. Det finns alltså förtroendevalda som nu, efter alla år av snack, beslut och planer om förnyelse, hellre vill se ett tillägg. Ett tillägg som i praktiken hade inneburit att strypa de pengar som finns för att ge psalmboken den nivå den behöver och istället ersätta med något som inte kommit hela vägen, och som snarare gör att hela psalmboken tappar sin status.
Därför är vår vädjan nu till kyrkostyrelsen: Fullfölj detta arbete. Det måste få ta sin tid, och bli så bra som möjligt. Kyrkomusiken och psalmkulturen är en kultur på nedgång, det lär absolut gå ner mer om vi erbjuder 10 kyrkovisor digitalt per år istället för en ny psalmbok 2037.
Nä, här behöver vi en psalmsång som är hållbar. Våga satsa på en sjungande kyrka även då!
Noa Edwardsson, organist, tonsättare och upphovsperson i Förslag till nya psalmer
Maria Löfberg, organist, tonsättare och upphovsperson i Förslag till nya psalmer