Kyrkoarbetare ska möta människor oavsett ålder

I bilagan till KT nummer 9/20 kan vi läsa om traineeprogrammet i Växjö stift. Alla sådana initiativ för att uppmuntra unga personer att prova på jobb i kyrkan är positiva och bra.

Det är dessutom nödvändigt då rekryteringen som artikeln påvisar är ett område där vi som kyrka tillsammans behöver hitta nya vägar.

Göteborgs stift, tillsammans med flera andra, jobbar intensivt och envist vidare med Ungresurs.nu, tidigare Volontärår i Svenska kyrkan, ett upplägg där traineeprogrammet har hämtat många idéer ifrån. Så att vi med olika koncept behöver gå hand i hand med varandra är helt rätt.

Det finns dock en sak i artikeln om traineeprogrammet som förvånar och förbryllar, nämligen följande mening: ”En del har bytt. De har kommit hit för att jobba med barn och unga, men snart känt ’nämen det ska jag inte alls, jag ska bli präst’”.

Det är väl ändå inte så att våra olika profilyrken i kyrkan handlar om vilka åldrar vi ska möta och jobba tillsammans med?

Det handlar väl snarast om vilken inriktning jag som kyrkoarbetare speciellt vill utveckla och skaffa mig kompetens inom.

Oberoende av om jag finns i församlingen som kyrkomusiker, diakon, församlingspedagog, präst eller något annat så är väl min uppgift att möta människor i alla åldrar?

Eller är det verkligen så som det kan uppfattas i artikeln att traineeprogrammet har den inställningen att om jag ska bli präst så ska jag inte primärt jobba med barn och unga?

Vi vill tro att det är en felskrivning och därför uppmärksammar vi detta så att frågetecknen kan rätas ut.

Cecilia Cedergren
Svenska Kyrkans Unga och handläggare för Ungresurs.nu, Göteborgs stift
Karin Janfalk, stiftspedagog, 
Göteborgs stift