
Luciafirande en del av det kulturarv som Svenska kyrkan bär i det svenska samhället, menar debattören. Foto: Fredrik Sandberg/TT
När kyrkan blir en arena för radikal klimataktivism, könsidentitetspolitik eller andra dagsaktuella ideologier försvagas dess trovärdighet som samlande kraft
Svenska kyrkan har i över tusen år varit en självklar del av vårt land. Genom dop, bröllop, begravningar, skolavslutningar och luciafirande har kyrkan burit traditioner som gett människor trygghet, gemenskap och starka minnen. Dessa traditioner är inte bara religiösa handlingar; de är en central del av vårt kulturarv, något som förenar människor oavsett personlig tro.
I dag är detta arv hotat. Alltför ofta ser vi hur Svenska kyrkan tvekar att stå upp för de värden och den kultur som har byggt Sverige. I stället riskerar kyrkan att bli en plattform för politiska budskap och aktivism, långt bort från sitt egentliga uppdrag. Kyrkan ska vara helig - inte politiserad.
Kyrkans kärnuppgift är att stå stadigt i den kristna tron och att finnas där för människor i vardag och högtid, i sorg och glädje. Den ska vara en plats för gudstjänst, diakoni, undervisning, mission, musik, stillhet, bön och gemenskap, inte en arena för radikala rörelser eller samarbeten med odemokratiska krafter.
Vi menar att Svenska kyrkan behöver tydligare gränser. Det innebär att samarbeten med organisationer som har kopplingar till islamism eller odemokratiska rörelser måste upphöra. Kyrkan ska inte riskera att legitimera krafter som motarbetar demokratiska värden eller som vill sprida ideologier som står i direkt motsats till kristna traditioner.
Det innebär också att kyrkan behöver vara mer återhållsam med samarbeten där det politiska budskapet dominerar över det kristna. När kyrkan blir en arena för radikal klimataktivism, könsidentitetspolitik eller andra dagsaktuella ideologier försvagas dess trovärdighet som samlande kraft. Kyrkan måste vara en plats för alla, oavsett politisk hemvist.
Men kyrkan är också mer än ett arv och mer än en tro. Den är också en samhällskraft som kan bidra till trygghet och välfärd. I många länder är kyrkdrivna äldreboenden, skolor och sjukhus en självklar del av välfärden. Sverige borde ta intryck. Kyrkan är redan djupt förankrad i lokalsamhället, både i städer och på landsbygden, med ett nätverk av frivilliga och ett engagemang som få andra kan matcha. Här finns en enorm potential att utveckla verksamheter som stärker gemenskapen, ger omsorg och motverkar utanförskap.
Särskilt i utsatta områden kan kyrkan spela en avgörande roll. Genom att intensifiera sitt missionsarbete och finnas som en tydlig motpol till religiös extremism kan kyrkan ge fler människor en känsla av tillhörighet, rötter och hopp. Svenska kyrkan ska stå för tradition, trygghet och identitet, värden som vårt samhälle behöver mer än någonsin.
Därför är kyrkovalet viktigt. Det handlar inte bara om kyrkliga frågor, utan om vilken väg en av Sveriges viktigaste institutioner ska gå. Vill vi ha en kyrka som reduceras till en neutral aktör utan identitet, eller en kyrka som vågar vara en stolt del av vårt kulturarv, förankrad i den kristna tron och redo att ta ett större ansvar i samhället?
För oss är svaret självklart: Svenska kyrkan måste åter bli det den är tänkt att vara, en levande kyrka som förmedlar tro, hopp och gemenskap.
Daniel Engström, gruppledare för Sverigedemokrater i Svenska kyrkan
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.