Synen på Bibeln viktigaste skiljelinjen inför kyrkovalet

Per Ewert fil dr och kyrkomöteskandidat Frimodig kyrka

Foto: Mikael M Johansson

Historiens facit indikerar att de samfund som har bäst förutsättningar att vinna nya anhängare är de som förmedlar ett alternativ till tidsandan, inte de som försöker spegla den.

Sverige är landet med världens mest sekulära och individualistiska värderingar. Den kulturen har påverkat hela samhället, inklusive kyrkosamfunden. I Svenska kyrkans fall har påverkan framför allt skett via partipolitiseringen av kyrkan.

Alla idéburna organisationer riskerar över tid att institutionaliseras och byråkratiseras. Statliga regleringar och tjänstemän på kanslier tar gradvis över dagordning och strategier. Detta har i hög grad skett inom Svenska kyrkan. En ökad institutionalisering medför normalt ett vikande medlemsengagemang och en agenda som präglas alltmer av inomvärldsliga ideal. Även dessa mönster har gradvis ökat i Svenska kyrkan under det senaste seklet. En kyrka som hamnat på denna kurs och önskar överleva på sikt bör lämpligen byta spår, och återvända till rötterna.

Den kristna kyrkan är världshistoriens största folkrörelse. Men dess utveckling har gått i vågor, där tider av förfall i lära och praxis har följts av tider av reformation och väckelse. Detta gäller nästan samtliga trossamfund, där mönstren upprepar sig genom historien, både genom nedgångar och förnyelsevågor. En avgörande faktor tycks handla om förhållandet till trons grunddokument: Bibeln. Om Svenska kyrkan önskar se en våg av tillväxt och ny relevans i samtiden är den säkraste strategin därför: Återerövra Bibeln som fundament för tro och praktik.

Parallellt med anpassningen till sekulära politiska och kulturella ideal har Svenska kyrkan upplevt flera decenniers oavbruten nedgång i gudstjänstdeltagande, medlemskap och deltagande i kyrkliga handlingar. De senaste åren tycks den sekulära vågen dock ha avstannat, och vi ser ett överraskande nytt intresse för kristen tro, inte minst bland de unga. Historiens facit indikerar att de samfund som har bäst förutsättningar att vinna nya anhängare är de som förmedlar ett alternativ till tidsandan, inte de som försöker spegla den. Även om den gudlösa kulturen betraktar Bibeln med skepsis är den likafullt en luthersk kyrkas självklara grund. De två Stockholmspräster som i vintras försökte beskriva nykristna och bibeltroende unga män som en fara istället för en möjlighet måste anses ha missuppfattat sitt uppdrag helt.

Bibeln är det mest spridda och älskade litterära verket i världshistorien – en bas för hela vår kultursfär. Bibeln är den främsta Berättelse som världen skådat, och kyrkans största resurs i mötet med ett rotlöst 2000-tal. Dess trossatser och etik utgör en hållfast grund som består genom tidsandans kastvindar. Svenska kyrkans viktigaste vägval under kommande år är därför om man ska fortsätta distansera sig från Bibelns budskap och etik, eller om man frimodigt vill omfamna och sprida den som Guds räddningsplan för en förlorad värld. Kyrkohistoriskt råder det ingen tvekan om att den vinnande strategin ligger i det andra alternativet. Nomineringsgruppernas principiella hållning till Bibeln bör därför vara en självklar inledande fråga att ställa inför höstens kyrkoval.

Per Ewert, fil dr, forskar på sekulariseringsprocesser i protestantiska samfund, aktuell med kommande boken ”Mästerverket: Varför Bibeln är den främsta litterära produkten i världshistorien”, kandidat till kyrkomötet (Frimodig kyrka)

 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

5 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Olika samfund har olika syn
Det här är ett perspektiv att se på kyrkans historia. Om vi ser på samfundet Svenska kyrkan kan man även se det ur ett annat perspektiv. Vårt samfund har alltid varit delaktig i världen och samhället, under alla sina flera hundra år. Det ligger i Svenska kyrkans tradition och identitet att samspela med det omgivande samhället. Och Bibelns trossatser och budskap har ju ända från Jesu tid tolkats på olika sätt, av olika människor och i olika samhällen. Varje århundrade och varje kultur har sina ”glasögon” att se texterna genom. Att läsa en text kommer alltid att vara en tolkning. Att översätta texter till ett nytt språk och in i en ny tid är också alltid en tolkning. Kommunikation är tolkning - inom rimlighetens gränser. Vi måste försöka förstå vad författarna menade. Men vi har inte den historiska Jesus här och kan fråga honom hur han skulle se på saken, så varje samfund får göra sin egen tolkning utifrån sin förförståelse och sitt hjärta. Efter bästa förmåga. Det finns uppenbarligen också olika syn på vad kristen etik innebär. För Svenska kyrkan innebär den bland annat att följa de mänskliga rättigheterna. Eftersom Jesus så tydligt tog ställning för att se och möta människan.
Chockad
Man blir chockad varje gång man tänker på att den här typen av artiklar ligger på i stort sett varje församlings köksbord. Vill verkligen Svenska kyrkans församlingar prenumerera på den här tidningen längre?
Karin Janfalk, ledamot av Kyrkomötet för Öppen Kyrka
Jag vet inte vilken nomineringsgrupp som skulle säga att Bibeln inte är grunden för vår tro, vårt hopp och den kärlek vi vill ge vidare i världen. Det vi skulle ge olika svar på är väl hur vi tolkar och förstår Bibeln. Kyrkoordningen skriver "Det är en uppgift för enskilda kristna och kyrkan att i varje tid på nytt leva sig in i trons djup och klargöra dess innebörd." Det är just detta arbete som på olika sätt driver oss framåt. Att vi då kommer till lite olika slutsatser är inget att förvånas över. Ur minnet hämtar jag ett citat ur Lars Collmars bok Den leende Guden (1993): Om levande Gud alls går att möta i bibeln, så finns han bakom min axel, när jag läser. Försöker jag låsa honom till vissa formuleringar och bibelställen, så korsfäster jag Ordet. … Men jag vill försöka att aldrig säga: sådan är Gud, sådan är Gud inte. Nöja mig med att säga: så här ser jag, så här tycker jag han viskar till mig. Har du hört det samma? … Och åtminstone ibland tror jag, att bibeln är mötesplatsen vid Jabboks vad, där vi alltmer kan lära känna varann, tills han välsignar mig, när solen går upp."
Karin Ranieli
Varmt tack för ditt inlägg, Per!
Några frågor
Var det verkligen de unga männen som stockholmsprästerna såg som en fara? Tror inte det. Det lät mera som att de ville peka på faran i övergripande strukturer i sociala medier, och hur de påverkar vårt samhälle. Och kristen tro handlar väl om mera än ”vinnande strategier”? Det handlar om vilket samfund Svenska kyrkan vill vara, vilken människosyn hon vill stå för och hur hon vill framträda som en kristen röst i världen. Frågan är inte hur vi får flest medlemmar, frågan är vem vi vill vara och vad vi vill ge och ta emot. Vad vill vi behålla? Vad vill vi utveckla? Hur vill vi på vårt sätt vara trogna evangeliet? Vi är en röst bland många olika röster i kristenheten. Ett samfund bland flera olika samfund med skilda erfarenheter, kunskaper och tro. Låt oss ha respekt för varandras olikheter. Varför utvecklar inte andra samfund sin egen bas inom sig? Varför vill de ta över och göra om Svenska kyrkan? Vart är Svenska kyrkan på väg?