Inom kort skulle Turkiets president Abdullah Gül ha kommit på det första turkiska statsbesöket i Sverige. Det har blivit uppskjutet av hälsoskäl, men kommer att äga rum senare. Statsbesöket kommer att bli ett tillfälle att föra upp frågan om situationen för kristna i Turkiet, Egypten och Syrien till diskussion.
Idag, nästan hundra år efter utrotningen av en miljon armenier, befinner sig kristna på flera håll i Mellanöstern återigen i en mycket utsatt situation.
Varannan kristen har lämnat Irak sedan 2003, till följd av sekterism och terrorism.
I Egypten finns en stor oro hos landets kopter. Den nye presidenten tillhör det muslimska brödraskapet. Islamister och salafister samlade sex av tio röster i parlamentsvalet.
I Syrien riskerar den kristna befolkningen en ren och skär katastrof om landet dras in i en liknande våldsspiral som vi har sett i Irak efter Saddam Husseins fall.

Om inte denna utveckling hejdas riskerar den kristna närvaron i Mellanöstern att ytterligare reduceras kraftigt de kommande åren. Det handlar inte endast om enskilda individer som flyr, utan om en flera tusen år gammal civilisation som dras upp med rötterna.
USA och EU måste inkludera skydd av kristna minoriteter i sina utrikespolitiska doktriner för Mellanöstern respektive det södra grannskapet. Frågan måste också föras upp i FN, dels i ljuset av kommande flykting­strömmar, men också för att uppmärksamma MR-övergrepp och mana till skydd för det kristna kulturarvet.

Situationen för de kristna i Mellanöstern har i högsta grad med Turkiet att göra. Turkiet har valt att hålla en hög profil under den arabiska våren. Regeringspartiet AKP försöker att lansera Turkiet som ett muslimskt demokratiskt ideal för andra länder att inspireras av. Turkiet har möjlighet att påverka såväl de nya ledarna i Egypten som oppositionen i Syrien.
Turkiet har dock uppenbara demokratiska trovärdighetsproblem så länge landet förtrycker sin egen kristna befolkning. Ännu idag förvägras medborgare i Turkiet att anta assyriska/syrianska namn. Senast i höstas stoppade författningsdomstolen en sådan förfrågan. I februari i år höll inrikesministern tal på ett möte där deltagare höll upp plakat med budskapet ”Alla armenier är horungar”. För några år sedan hotade premiärminister Recep Tayyip Erdogan att deportera 100 000 armenier från Turkiet. Monumentet i Kars, som skulle symbolisera fred mellan Turkiet och Armenien, revs på turkiskt initiativ förra året.

Sedan fem år tillbaka försöker dessutom turkiska statsmakten tillsammans med tre regeringsvänliga kurdiska byar att konfiskera marken för ett av världens äldsta syrisk-ortodoxa kloster, Mor Gabriel utanför Midyat i sydöstra Turkiet.
Klostret byggdes år 397 e Kr men beskylls bland annat för att vara byggt ovanpå en moské, vilket vore besynnerligt eftersom Profeten föddes nästan 200 år senare. Rättegångar har förlagts till juldagen och nyårsafton för att minimera internationella protester. Rättsprocessen har kritiserats kraftigt av EU och av omvärlden. Den visar hur regeringspartiet AKP helt ogenerat fortsätter den politik som Turkiet fört i årtionden.

Här finns en stor utmaning för kristna samfund i Sverige att ställa upp för kristna bröder och systrar som har det svårt. Tyvärr har det varit sparsmakat med engagemang.
På Svenska kyrkans hemsida ger sökordet ”Mor Gabriel” inte en enda sökträff. På Sveriges kristna råds hemsida ger det en sökträff, från 2009. På samma sida ger sökorden ”kopter”, ”assyrier” och ”syrianer” 3, 4 respektive 5 sökträffar. Sökordet ”palestinier” ger däremot 576 träffar.

President Abdullah Gül och premiärminister Recep Tayyip Erdogan har konsoliderat makten i Turkiet. De väljer själva om den turkiska statens allt starkare muslimska karaktär ska vara demokratiskt orienterad och inkluderande, eller om staten ska fortsätta att förneka folkmord och konfiskera kristna institutioner.
Men omvärlden kan påverka dem, genom anslutningsprocessen till EU, genom våra breda kontakter i det civila samhället och vårt politiska utbyte med turkiska företrädare. Låt oss därför tala klarspråk om dessa frågor när Abdullah Gül väl kommer till Sverige.

Fredrik Malm
riksdagsledamot och utrikespolitisk
talesperson Folkpartiet