”Nåden och Guds kärlek kan bara tas emot genom tro”

Hallå där … Joseph Sverker, lektor i systematisk teologi vid EHS, Enskilda högskolan Stockholm.  Du har skrivit förord till Anders Nygrens Eros och Agape Den kristna kärlekstanken genom tiderna. (Artos).

Varför ges ett 30-talsverk ut på nytt 2026 och som dessutom diskuteras på ett seminarium den 7 april?

- Den är en av mycket få böcker av svenska teologer som har fått ett omfattande internationellt genomslag. Den diskuterades av de mest välkända teologerna i Tyskland, England och USA. Den har format inte bara hur teologer har förstått innebörden av den kristna kärlekstanken utan även hur, alltså själva metoden, man kan förstå den kristna kärlekstankens karaktärsdrag.

- Boken har fungerat som kurslitteratur på många universitet under decennier, inte minst i USA. Däremot inte på samma sätt i Sverige. I korthet blev Nygren mycket kritiserad från sekulärt håll (Ingemar Hedenius) och teologiskt håll (Gustaf Wingren). Med ett modernt ord kan man säga att han blev deplattformerad.

- Det är ett unikt verk, för svensk teologi, i genomslaget och bör därmed finnas i tryck, tillgängligt för studenter, präster och teologer. 

- För det andra anser jag att Nygren kan ha något teologiskt att bidra med till vår samtid och inte enbart inom teologin eller kyrkan. Boken har debatterats tidigare i polariserad och konfliktfylld kontext, precis som i dag.

Varför, tror du, är boken internationellt uppmärksammad och erkänd?

- Det här är en mycket svår fråga att svara på. Man skulle behöva följa bokens väg över världen. 

- Nygren var en erkänd teolog i den tysktalande världen redan innan Den kristna kärlekstanken kom ut. Han var inbokad för att göra en föreläsningsturné i Tyskland tidigt 30-tal, men ställde in den i och med nazisternas maktövertagande. Det betyder att den akademiska världen i Tyskland förväntade sig ett intresse för boken - redan när den skrevs.

- Boken fick många uppskattande recensioner i centrala teologiska tidskrifter. Den kallades epokgörande och benämndes som ett paradigmatiskt verk, vilket det också blev. I senare skrifter från 50- och 60-talen, som berör den kristna kärlekstanken, förhåller sig nästan alla till Nygrens uppdelning och tolkning.

- Nygrens tydliga uppdelning mellan erostanken och agapetanken fungerade även väldigt väl pedagogiskt. Det kan ha bidragit till att den var tacksam att använda som kurslitteratur. 

Bokens första del kom ut 1930, del två sex år senare. Vad kan den säga oss i dag?

- Det finns ett visst intresse för Nygrens teologi i dag. Johan Herbertsson har bidragit till att lyfta Nygren med sin bok om Nygren. Där betonar han att Anders Nygren bidrog med ett "tredje alternativ" mellan liberalteologi och barthiansk uppenbarelseteologi. Det kan vara värt att utforska om något av Nygrens alternativ kan lösa den kraftiga polariseringen mellan positioner som vi ser i dag. 

- Prästen Jenny Karlsson disputerade nyligen med en avhandling där Nygren spelar en viktig roll i hennes argument för en feministisk lära om synden. Hon förhåller sig kritiskt till vissa centrala aspekter av Nygren, men öppnar också för att Nygren har ett bidrag in i en postkristen tid. Nygrens sätt att framställa den kristna agapekärleken som "Guds blick" på alla människor är något Karlsson menar även feministisk teologi har nytta av. 

- Nygren betonar människans passivitet i mottagandet av den gudomliga kärleken och nåden. Det är en helt motsatt förståelse av människan jämfört med hur många ser det i dag.

- Individualismen genomsyrar mycket av dagens andliga och psykologiska diskussion - som att människan har svaret inom sig. Nygren säger något helt annat. Kanske kan det vara befriande i självhjälpens tidsålder att höra att nåden och Guds kärlek är något som enbart kan tas emot genom tro?

 Varför tycker du själv om texten?

- Jag fick boken i gåva när jag var 17 av en vän som var något äldre än jag. Han tyckte nog att jag var lite brådmogen och kunde ta till mig den. Jag läste den inte på en gång, men helt ovetandes om all kritik och Nygrens skuggtillvaro i den svenska teologiska akademin så berördes jag av hans framställning av agapekärleken.

- Troligen slog den an något i hur jag tyckte Guds kärlek verkade i mitt eget liv som tonåring och ung vuxen. 

- Även när jag kommer tillbaka till boken efter decennier av teologiska studier och diskuterar den med mina studenter, så visar den sig givande för att reflektera om det mest grundläggande i den kristna tron.