Rädslans kultur? 2

Var öppen för det självkritiska samtalet

Hej Olof Edsinger, Svar på de frågor du har ställt har getts flera gånger om, både av biskopskollegiet och av mig själv – nu senast i mitt svar till Maria Landgren i Dagen den 16 oktober.

Att olika trosyttringar ryms i vår kyrka är ett faktum. Och nej, man får inte ”nej” i antagningskonferensen av det skälet att man är tveksam eller negativ till samkönad vigsel.

Men, vilka etiketter vi än sätter på oss själva eller andra klistrar på oss, så bör vi vara öppna för det kritiska och självkritiska teologiska samtalet. Dit hör också diskussioner om bibel- och människosyn. Att föra det samtalet är inte förföljelse av oliktänkande.
Däremot skulle en kyrka som använder sin energi till att inom sig bygga skyddade inhägnader för vissa åsikter svika Guds mission i världen.

”Vår kyrkliga bekännelse är ej ett stängsel, som ej släpper oss för långt på vetandets mark”, som den för den kristna ekumeniken så betydelsefulla Nathan Söderblom sade för över hundra år sedan.
Den bekännelsen är – uttryckt med den tidens mera nationalistiska retorik – lik en fana som vi tillhör redan innan vi själva bekräftar det, ”en fana som ej hindrar oss att se det goda och efterföljansvärda hos andra bekännelser samt våra egna brister.”
Därför blir min fråga: hur ser du att denna diskussion leder till att det gemensamma kristna vittnesbördet i vårt samhälle kan stärkas? Det är en fråga som behöver diskuteras i flera sammanhang. Jag kommer att inbjuda till ett sådant samtal.

Antje Jackelén

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
medlem
Är inte ÄB informerad om antagningspraxisen i stiften? Eller ljuger hon?
Görel Gerdin
Antje! I Svenska kyrkan finns det många anställda och församlingsbor som är tysta av rädsla för att bli uthängda, isolerade, arbetslösa, utan vänner bara för att de har en annan åsikt i vissa frågor än normalen i Svky. Det handlar om ämbete och bibel men också om gränsämnen såsom sexualitet, miljö, ekonomi, abort, feminism och partipolitik: ämnen som egentligen inte är ett dugg religiösa men där Svky också skapat sig en dogmatisk teologi. Folk blir alltså mobbade för frågor som faller utanför tron och inom vanlig svensk grundlags åsiktsfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet. En del av denna mobbing utförs av ämbetsbärare i Svky vid antagningskonferenser, vid anställningsintervjuer men också vid vanlig själavård eller kaffebord. Vad tänker ÄB göra för att stoppa att vanligt folk i Svky blir mobbade för grundlagsenliga åsikter som dessutom inte ligger inom svenska kyrkans bekännelse, åsikter som dessutom till skillnad från Svenska kyrkans "normalteologi" delas av ca 1 miljard andra kristna (vilket gör Svky till en extrem minoritet). Skall medlemmar och anställda fortsätta att vara rädda och är det acceptabelt att mobba varandra för fria åsikter?

Mer inom samma ämne