Kyrkans identitet

Vart tog religionskritiken vägen?

Efter terrordåden slår opinionsbildare – inte minst i kyrkan – knut på sig själva i politiskt korrekta uttalanden. Av någon anledning har fokus kommit på så kallad islamofobi.

Attackerna var dock i första hand riktade mot det demokratiska och politiska Norge och därmed mot själva grundbulten i ett modernt, demokratiskt samhälle. Fler kommentarer om det politiska livet och hatet/föraktet mot de människor som valt arbeta med politik och tagit sitt samhällsasnvar vore på sin plats – även från kyrkans sida.

Islamofobi har för övrigt blivit ett begrepp i Sverige – det används för att avvända alla tillstymmelser till kritik mot islam. Resultat: man överlämnar kritiken till extrema grupper. Med känt resultat. För övrigt har det offentliga Sverige läs: journalister och opinionsbildare överlämnat alldeles för många frågor till de grupperna – frågor som berör stora befolkningsgrupper – bara för att man vill vara PK – politiskt korrekt. Dit hör frågorna om integration, glesbygdspolitik, kulturpolitik, välfärden – bara för att nämna några.

Men det må vara hursomhelst med det – men religionskritiken då? Min uppfattning är att en religion eller ideologi mår bra av att kritiskt granskas. Kristendomen har granskats sedan 1300-talet kritiskt och det anser att detta har hjälpt kristendomen till bättre självinsikt och bättre analys av sin omvärld. Självklart gör man inte islam någon tjänst när man inte behandlar den religionen på samma sätt. Man måste få rikta kritik mot islam och islams teologi utan att skällas för islamofobi.

Jag tror inte svenska kyrkoledare behöver vara vapendragare åt islam – jag är övertygad om att de klarar den saken alldeles utmärkt själva. Kan inte ni biskopar och höga kyrkoledare börja vara ledare och herdar för den alldeles vanlige kyrkomedlemmen – den svenska, heterosexuella, arbetande medelklassmedlemmen – för det är han eller hon som betalar medlemsavgiften och glömmer man dem är det ajöss med Svenska kyrkan

Bo Gunnar Åkesson
kyrkoherde
Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.

Mer inom samma ämne