Vi driver klimatfrågan utifrån vår kristna tro 

Jennie Högberg, präst i Svenska kyrkan m fl debattörer
Demonstranter som ska deltar i den globala kllimatstrejken "Global strike for future" samlas på Sergels torg i Stockholm. Foto: Henrik Montgomery / TT

Som diakoner, präster och pastorer vill vi att våra olika kyrkosamfund ska ta klimatfrågan på allvar och samverka med alla goda krafter. Därför har vi startat nätverket #Preachersforfuture.

Den 20 augusti 2018 genomförde Greta Thunberg sin första skolstrejk för klimatet. Skaran kring Greta har vuxit och varje fredag står nu flera personer tillsammans med henne på Mynttorget i Stockholm. Olika yrkesgrupper har också anslutit, exempelvis #Psychologistsforfuture och #Teachersforfuture. 

Demonstrationernas syfte är att politikerna ska få upp ögonen för allvaret i klimatfrågan och att fler människor ska förändra sin livsstil och konsumtion till ett mer hållbart sätt att leva. Varje individ har möjlighet att bidra till ett hållbart samhälle, liksom organisationer och företag. Men det krävs också politiska beslut som omfattar alla samhällssektorer.

Vi som undertecknar denna artikel är fyra personer som tagit initiativ till #Preachersforfuture. Gretas initiativ har spridit sig och man kan läsa om rekordstora demonstrationer världen över. #Preachersforfuture vill stödja ungdomarnas krav och understryker att det för varje dag som går blir allt svårare att hantera klimatkrisen. Som diakoner, präster och pastorer vill vi att våra olika kyrkosamfund ska ta klimatfrågan på allvar och samverka med alla goda krafter.

Som kristna har vi en kallelse att värna skapelsen – människor, djur och natur. Gud skapade världen i harmoni och människans uppgift är att ”bruka och vårda” skapelsen (1 Mos 2:15). I evangeliet möter vi Skaparen som i Kristus blivit människa för att hela och upprätta sin brustna skapelse, vilket understryks i inledningen till Johannes evangelium (Joh 1:1-5). 

Befrielsen gäller inte bara mänskligheten utan hela skapelsen. Paulus skriver att ”…också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen” (Rom 8:21). Det är ”evangeliet för hela skapelsen” och en försoning av ”allt på jorden och allt i himlen” (Mark 16:15, Kol 1:20).

Vår västerländska kultur har länge präglats av ett dualistiskt tänkande. Detta har bland annat gällt människans syn på djur och natur där människans särställning har framhävts. Föreställningen att det skulle stå människan fritt att utnyttja djur och natur är en förutsättning för dagens rovdrift. 

Kyrkan har bidragit till denna hierarki, till exempel genom att tolka Bibelns skapelseberättelser i betydelsen att framhäva människans överhöghet istället för lyfta fram människans samhörighet med allt skapat och uppdraget att ”bruka och vårda” skapelsen.

#Preachersforfuture har förnärvarande 233 medlemmar på Facebook och fortsätter växa. Vi är en grupp i ett större nätverk som aktivt driver klimatfrågan utifrån vår kristna tro. Våra olika kyrkosamfund behöver fortsätta att jobba med frågor kring fastigheter och energieffektivisering. Men livsstilsfrågor som vad vi äter, hur vi reser och konsumtionsmönster måste också lyftas fram. Mål för hållbar utveckling behöver komma med i församlingars policydokument och omsättas i handling tillsammans med aktiv opinionsbildning.

Evangeliet manar till besinning och inte till fortsatt exploatering av djur och natur. Alla har vi ansvar för att förändra vår livsstil och konsumtion till ett mer hållbart sätt att leva. Det är ett liv på skapelsens och alla människors lika villkor. Påskens glädjebud om att livet segrar över döden är ett glädjebud för hela skapelsen.

Jennie Högberg
präst i Svenska kyrkan

Lena Bergström
pastor och evangelist i Equmeniakyrkan

Karin Ingridsdotter
pastor i Equmeniakyrkan

Frans Wingård
diakonkandidat i Equmeniakyrkan 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Hur värnar vi vårt klimat? Min absoluta övertygelse är genom att inhämta kunskaper om vårt klimat. Har ni gjort det eller följer ni med strömmen? Vad menar ni med klimat egentligen? Är det bara koldioxid det vill säga 0,04 % av atmosfärens gaser eller är det något annat som styr klimatet? Fler frågor kunde ställas på er debattartiklar, men först dessa bör bli besvarade.

Senaste artiklar