Vilken sida av historien vill vi vara på?

Martin Lindblad Komminister i Örgryte församling

Hög tid att fundera på vilken sida vi står på i frågan om hbtqi-personers möjligheter att vara fullvärdiga medborgare i vårt samhälle.

Rysslands invasion av Ukraina har ritat om verklighetens karta, skapat ett sämre säkerhetsläge och dragit upp nya skiljelinjer i världen. Den har också satt fingret på en fråga som envist hålls aktuell genom konservativas försorg, frågan om homosexuellas rättigheter.

Det är hög tid att fundera på vilken sida vi står på i frågan om hbtqi-personers möjligheter att vara fullvärdiga medborgare i vårt samhälle. Vill vi vara en del av en frihetlig samhällsordning där medborgarna har rättigheter eller vill vi gå vägen mot repression och förföljelser? Vilken sida av historien vill vi vara på i denna fråga?

Uppställningen på sidan där man gör motstånd imponerar inte alls. I vintras kom Vladimir Putin i sin krigsretorik mot väst in på frågan om den dekadenta livsstil som härjar, där han bland annat sa att ”präster tvingas välsigna samkönade äktenskap”. Det kan väl inte kännas helt bekvämt att vara på samma planhalva som denne förtryckare och förbrytare, i gott sällskap av mullorna i Iran och ett antal andra. Det senaste och exemplet är Uganda och de omfattande och förskräckliga anti-gay lagar som antogs nyss.

I en värld där människor går under av krigshandlingar, översvämningar och jordbävningar är det inte förnekandet av rätten att leva tillsammans med en människa av samma kön som vi bör lägga fokus på, för världens elände är faktiskt inte ”bögarnas fel”.

Ibland uttrycks irritation över att kyrkan lägger tid och energi på hbtqi-frågor och att vi i stället borde fokusera på kyrkans huvuduppdrag. Detta resonemang hör man inte sällan från ett mer konservativt håll vilket är lite märkligt eftersom det bland annat är det konservativa motståndet mot till exempel homosexuellas rättigheter som gör att vi måste fortsätta ägna oss åt frågan. Om vi leker med tanken att alla skulle bejaka rätten att leva med och ingå äktenskap med den man önskar så kunde vi ägna oss åt annat. I stället står vi här och stångas mot varandras uppfattningar och vi som argumenterar för hbtqi-personers rättigheter inser att kampen inte är slut när vi ser hur motståndet på vissa håll ökar i vårt land och hur katastrofal utvecklingen är i många länder runtom i världen där homosexuella förföljs och dödas. Att förneka rättigheter för en grupp är ingen oskyldig hållning, en åsikt bland andra, eftersom den direkt drabbar en medmänniska. Det är också en hållning som i sin förlängning leder till förtryck. Plötsligt dyker moralpolisen upp som ska se till att vi lever anständigt.

I Svenska kyrkans sammanhang diskuteras mest huruvida präster ska tvingas viga men biskopar och kyrkomöte håller emot. I detta är jag överens med dem men hoppas att alla präster framöver ska viga samkönade. Själva sakfrågan borde rimligtvis fortsätta diskuteras och så här resonerar undertecknad:

Vigselns två huvuddelar är dels den juridiska akten där två människor ingår ett muntligt avtal, dels gudstjänsten med bibelläsning, förkunnelse, bön och välsignelse. För den som har tagit emot den juridiska rätten att viga borde det falla sig naturligt att inte hitta på en egen ordning där man väljer att exkludera denna handling till att enbart gälla två personer av olika kön. Rätten att viga går att avstå om man finner ordningen felaktig. Det är faktiskt skillnad på att ha en åsikt och att förvägra någon hans eller hennes rättigheter.

I den andra delen, gudstjänsten, så vänder vi oss till Gud i glädje över att två människor har funnit varandra och vår bön är att kärleken de har till varandra ska bestå och växa till. Hur skulle det någonsin kunna vara fel att leva i en ömsesidig relation som är präglad av kärlek?

Jo, säger då den som gör en konservativ tolkning av skriften, det går bra att ha en homosexuell läggning men att ta konsekvensen av den och leva tillsammans med en annan är fel. Hur lätt och bekvämt är det inte för en heterosexuell person att ha denna åsikt? Den drabbar ju på inget sätt en själv och flisan i broderns öga tar dessutom bort fokus ifrån bjälken i det egna. (Matt 7:3) Skulle vi inte kunna vara överens om att lämna frågan om vad som händer i sängkammaren till de direkt inblandade och att vi, var och en, får ta ansvar för vad som sker där? Varför skulle någon annan rimligen ha med det att göra så länge det inte handlar om våld och övergrepp? Varför ska vigselprästens samvete vara avgörande? Släpp ambitionen att ta ansvar för någon annans sexualitet och tänk i stället, att det får var och en svara för inför Gud. Med den hållningen går det också att välsigna två personer av samma kön i vigselgudstjänsten. De vill leva tillsammans och de står inför Gud i tacksamhet och glädje, med den helt rimliga förväntan att inte behöva känna skam utan att deras kärlek fårfinnas i vår kyrka och i samhället på lika villkor.

Martin Lindblad
Komminister i Örgryte församling

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Taggar:

Hbtq Vigsel

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Olika perspektiv
Men i så fall är det väl så för hela kristenheten i Sverige, att medlemskapet minskar? Equmeniakyrkan har lite under 60.000 medlemmar. Katolska kyrkan i Sverige har lite under 130.000 medlemmar. Och den ortodoxa "kyrkofamiljen" i Sverige har lite under 100.000 medlemmar i Sverige. De borde väl försvinna snabbare i så fall? Svenska kyrkan har i dagsläget lite mera än 5 miljoner medlemmar. Visst, många är äldre och dör. Men jag tror knappast att alla dessa medlemmar kommer att dö eller lämna kyrkan de närmaste åren. Svenska kyrkan kommer att få färre medlemmar. Men den kommer inte att dö och vissna, bara utvecklas och förändras.
Olika perspektiv
Det är väl alltid så för en "medlemsförening" att det går upp och ned i medlemsantal. Att Svenska kyrkan haft så hög anslutning beror ju på att vi var en statskyrka fram till millennieskiftet. Det vore konstigt om vi inte blev av med medlemmar efter det. Särskilt som även andra kristna samfund också förlorar medlemmar. För ett tag sedan pratade man ju om "ideologiernas död". Att människor inte riktigt ser sig som ett kollektiv längre, utan vill vara fria individer som inte ansluter sig till ett färdigt koncept. Men den här diskussionen fördes för ganska länge sedan nu, så det är möjligt att trenden har vänt. Att människor också ser värdet att vara med i en gemenskap. Kristen tro rymmer ju mycket mera och delvis någonting annat än en ideologi, men ändå: det följer ett liknande mönster när det gäller medlemsantal.
Gary Aelius, ledamot Kyrkomötet
Vad säger auktoriteterna på området? Professorerna Torbjörn Aronsson och Anders Gerdmar skriver i "Världen idag" 220517: "Ingenstans i Bibeln finns en legitimering av utomäktenskaplig sexualitet, än mindre samkönad. Från biblisk horisont är själva talet om samkönade äktenskap i direkt motsättning till att vara en äkta relation. Däremot finns en rad texter som fördömer samkönade sexuella handlingar. Att dessa skulle vara särskilt svårtolkade och öppna för samkönade sexuella handlingar är ett önsketänkande." Kan det uttryckas tydligare? Det är ett uppenbart önsketänkande alltför många ägnar sig åt. Man stryker texter i NT efter behag. Är det seriöst?
Olika perspektiv
Jo, det är seriöst. Med tanke på att Bibelns tillkomst har ett spann på 1000 år, med olika författare från olika samhällen och att dess senaste texter skrevs för 1000 år sedan. Texterna skrevs av människor som fanns i samhällen och innehållet är präglat av de dåvarande samhällenas lagar och människosyn. På samma sätt bör vi väl kunna tolka Bibeln in i vår egen tid och anpassa tolkningen till det samhälle, de lagar, mänskliga rättigheter och människosyn som vi har idag? Det är absolut möjligt att se på det här på flera sätt. Man kan tolka Bibelns texter mera bokstavligt och huggen i sten (alltså att texten ska tolkas som den gjorde för tusen år sedan). Men man kan också se till Jesus kärleksbudskap och tolka Bibeln utifrån helheten, och försöka förstå vad Bibeln och framförallt Nya testamentet med evangelierna vill förmedla. Vad är det för glatt budskap? Vad är det för människosyn Jesus hade? Skulle han verkligen fördöma två vuxna människor av samma kön som vill leva i kärlek och trofasthet? Skulle han verkligen neka dem Guds välsignelse? Här har vi kanske olika tro, helt enkelt. Och det får vara så. Båda perspektiven är lika seriösa och har sina egna trovärdiga logiker.
Olika perspektiv
Ovanpå detta att man kan välja att tolka Bibeln utifrån helhetsbudskapet eller utifrån de specifika detaljerna så kommer även svårigheten att veta exakt vad originaltexterna och orden egentligen betydde. Det är ju inte solklart vad som syftades på, i de här passagerna som sägs handla om homosexualitet. Fråga vilken språkvetare och översättare som helst hur svårt det kan vara att fånga den ursprungliga betydelsen. Men hursomhelst har vi var och en rätt till vår egen uppfattning och tro. Det är i alla fall uppenbart att man kan tro och tolka på flera olika sätt, eftersom det finns auktoriteter som förespråkar vitt skilda perspektiv. Och alla har de sina egna trovärdiga logiker. I Svenska kyrkan har man valt att inte fördöma homosexuell kärlek, utan bejakar både homosexuellas och heterosexuellas rätt att gifta sig. Det är Svenska kyrkans officiella hållning. I andra kyrkor väljer man på andra sätt. Och det får vara så. Vi har olika perspektiv, helt enkelt.
Johan
Stora skaror lämnde faktiskt jesus när de inte stod ut med hans ord. Det går inte att kombinera bred folkkyrka med att lyda Guds ord på alla punkter. Tala hellre klarspråk om det istället för att få oss medlemmar att tro att en massa människor med vigningstjänst i SvK saknar grundläggande läsförståelse.
Olika perspektiv
Vad menar du med: "få oss medlemmar att tro att en massa människor med vigningstjänst i SvK saknar grundläggande läsförståelse."? Vem är det som skulle vilja få oss att tro det?
Olika perspektiv
Och vad menas med "grundläggande läsförståelse". Att läsa en text som är nästan tusen år gammal kan man ju göra på många olika plan. Dels handlar det om en text som är skriven på andra språk än vårt eget modersmål. Dels handlar det om att kontexten/sammanhangen som texterna skrevs i är mycket annorlunda från vår svenska kontext här idag. 1. Översättning till ett annat språk. 2. Översättning från ett årtusende till ett helt annat årtusende med helt olika samhällen. Bara att förstå varandras texter när man lever i samma tid och talar samma språk kan ju också vara svårt. Även om man är skicklig och kunnig. Vårt språk är alltid fyllt av olika tolkningsmöjligheter. Det är ingen som har sagt att prästerna i Svenska kyrkan skulle sakna grundläggande läsförståelse. Och du har verkligen rätt i att det inte går att ta en flera tusen sidor tjock bok och följa varenda detalj i den. För det första uppkommer det just oenighet om hur man ska tolka allt. Och för det andra är det levande livet mycket större än nedskrivna regler i en bok. Men vi kan alltid försöka följa reglerna så gott vi kan. Eller förkasta vissa regler, om de gör illa människor. Men vi ser på detta på olika sätt, det får vara så.
Gary Aelius, ledamot Kyrkomötet
Hur debattera mot någon som anser att Bibeln kan sammanfattas med den gyllene regeln och att resten är detaljer som kan ignoreras efter eget behag?
Olika perspektiv
Åh, det var inte alls så jag menade. Då har du nog missförstått mig. Bibeln rymmer ju många viktiga berättelser som inte bara kan sammanfattas i Den gyllene regeln. Men jag försöker tänka vad Jesus huvudbudskap var. Vad ville han säga egentligen? Vad var det han ville visa och ge till oss människor? Här verkar det som att vi har olika erfarenhet och har tagit till oss olika saker. Sedan tänker jag att detta inte är en debatt, utan en dialog. Det viktigaste är inte att övertyga varandra om den egna ståndpunkten, utan att försöka förstå varandras olika perspektiv.