Vill M-ledamöter ha fritt val av kommun?

Bengt Olof Dike Tidigare kyrkomötesledamot i sjutton år, nu församlingsengagerad
Foto: oatawa

Ett fritt församlingsval ökar segregeringen och klyftorna mellan församlingarna, skapar mer administration, högre kostnader och försvagar ytterligare Svenska kyrkan.

Fyra moderata riksdagsledamöter med Kristina Axén Olin – tidigare namnkunnigt borgarråd i Stockholm – i spetsen kräver i tidningen Dagen (19/7) att lagen om Svenska kyrkan skall ändras, så att den möjliggör fritt val av församling där. Som bekant har frågan länge varit en följetong i kyrkomötet, där inte minst Liberalerna varit drivande.

Men förslaget blir inte bättre genom den moderata kvartettens inhopp. Argumenten från de fyra riksdagsföreträdarna är tunna som nedfallande höstlöv på kyrkbacken och kan sammanfattas i ordet känslomässiga: att man skall kunna välja den församling, där föräldrarna vigts, där man själv är döpt eller där det uppfattas, att gudstjänstgemenskapen är starkare än hemförsamlingens.

Det innebär också, att missnöje eller ovänskap med den egna kyrkoherden, nivån på kyrkoavgiften – den lägre avgiften runt hörnet eller på miltals avstånd – eller att goda vänner har flyttat till församlingen som lockar, avgör det fria valet. Allt således ohållbart!

Kristina Axén Olin med lång erfarenhet från den kommunala sektorn bör därför svara på frågan, om hon också är beredd att öppna dörren för fritt val av kommuner? I så fall kan vi få se många geografiska kommunhopp i Stockholm, där den lägre kommunalskatten i exempelvis Danderyd säkerligen framstår som en lika lockande godisbit som får det att vattnas i munnen på femårige Kalle vid butikskassan.

Glömmer hon och hennes riksdagskolleger därtill, att presumtiva gudstjänstbesökare sällan behöver åka många kilometer för att få önskad kyrkogemenskap – om nu kyrkoherdens predikan i den egna kyrkan av någon egendomlig orsak inte passar. Annars gäller ju som bekant en gemensam gudstjänstordning för hela Svenska kyrkan.

Ett fritt församlingsval ökar segregeringen och klyftorna mellan församlingarna, skapar mer administration, högre kostnader och försvagar ytterligare Svenska kyrkan.

M-kvartetten påstår också att ett slopande av territorialprincipen är en fråga om kyrkans interndemokrati. Nej, saken handlar inte alls om Svenska kyrkans interna demokratiska liv. Den är geografisk.

Slutligen påstår de moderata riksdagsrösterna, att kyrkovalen bara samlar cirka tio procent av de röstberättigade väljarna. Om de hade kontrollerat de verkliga siffrorna, skulle de ha konstaterat, att i valet 2017 var den korrekta siffran 19,08 procent medan den fyra år senare uppgick till 18,39 procent.

Bengt Olof Dike
Tidigare kyrkomötesledamot  i sjutton år,  nu församlingsengagerad

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Taggar:

Församling

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA