Här odlar man till altaret och soppan

Växthuset invigdes i våras. Och planerna för den vackra arkitektritade utbyggnaden är stora.

– Tanken är att vi ska skapa en mötesplats, säger Janne Rantala, samordnare och handledare. Här har vi dels pedagogisk verksamhet för församlingsmedlemmar, för långtidsarbetslösa, för konfirmander och för dagisgrupper.

– Här ska vi också bjuda på föreläsningar om allt från biodling till hur man odlar blommor.

– Och så förlänger vi odlingssäsongen. I växthuset kan vi odla sådant som inte växer på friland, snittblommor till exempel.

Dessutom är växthuset estetiskt tilltalande. Det är skapat utifrån gamla vackra fönster som Kirsebergskyrkan fått från S:t Lars gamla nedlagda mentalsjukhus. Fönstren är renoverade på Praktikcentrum Öst, där långtidsarbetslösa får sysselsättning.

Men det nya växthuset är inte riktigt färdigt än. Det saknas två takfönster och den här soliga augustidagen är rummet riktigt varmt. En del av grönsakerna ser lite ledsna ut och Janne Rantala tillstår att odlingarna har påverkats negativt av värmen i sommar både i växthuset och i rabatterna utomhus.

Det gäller dock långt ifrån alla grönsaker. Här växer flera sorters meloner sida vid sida med två sorters chili, paprika, auberginer och tomater förstås. Frukter och grönsaker skördas kontinuerligt från de höga växterna och används i kyrkans matlagning.

I en stor trälåda konkurrerar åtta olika sorters basilikor om uppmärksamheten. På dem gör man välsmakande pesto.

Utbudet har trädgårdsgruppen beslutat om. I den sitter förutom Janne Rantala också praktikanter från Praktikcentrum Öst och intresserade församlingsbor. Kökspersonalen har också en del att säga till om. Det är de som använder grödorna i sina goda soppor och sallader.

Runt hörnet på församlingshuset finns flera odlingar. Inte bara rabatter med rosor och prydnadsblommor. Här finns också två stora odlingsbäddar med allt från sallad och rödbetor till kål av olika slag och rädisor. Allt som går att använda i köket. Här finns också en stor kompost.

Miljöintresset har funnits många år i Kirsebergskyrkan. Roland Forsblom, som tillsammans med kamraten Christer Westlén äter onsdagslunch i församlingshemmet, minns den gamle kyrkoherden Thorén.

– Han hade legendariska miljöveckor här. Kirsebergskyrkan har alltid varit framåt. Miljötänket här stämmer väl ihop med det kristna budskapet.

– Jag och Christer cyklar hit för att äta lunch varje onsdag. Det blir 1, 2 mil fram och tillbaka. Vi tittar gärna på trädgården och alla blommor. Och honungen från biodlingen har vi smakat.

Kirsebergskyrkan är miljödiplomerad efter fas 3. Solpaneler sitter på taket på församlingsgården.

– Vi har miljöperspektiv på all verksamhet, säger Hanna Malmqvist, arbetsledande präst. I allt från sopsorteringen till arbetet i köket.

– Det är viktigt att arbeta kontinuerligt, säger Janne Rantala. Annars blir det krångligt. Det måste bli en rutin.

Janne Rantala kom till Kirsebergskyrkan 2009 som metodutvecklare och handledare. Församlingen sysselsatte en del utsatta människor men det saknades någon som hade ansvar för verksamheten. Det blev Jannes uppgift.

– Det behövdes samtal och struktur. Och det behövdes meningsfulla arbetsuppgifter och avtal med den offentliga sektorn.

I dag sysselsätter Praktikcentrum Öst åtta personer. I Kirsebergskyrkans källare finns en textilateljé, ett snickeri och ett rum där man förvandlar gamla ljusstumpar till nya ljus. På taket finns bikupor.

De två stora odlingsbäddarna som anlades 2009 gav ytterligare värdefulla arbetsuppgifter. Just när Kyrkans Tidning är på besök kommer husmor Lotta Annermarken ut och knipsar persilja till salladen.

– Det här är fantastiskt, säger hon. Det är en ynnest att bara kunna gå ut och plocka så här.

I frilanden finns också blommor att smycka altaret med. Den delen av odlingarna ska utvecklas nu. Inne i växthuset hoppas Janne Rantala på att kunna dra upp fina snittblommor som inte trivs så bra i svenskt klimat.

Tänker ni bygga ut odlingsverksamheten ytterligare?

– Nej, jag tror inte odlandet och växthuset ska växa mer, säger Janne Rantala. Nu ska vi förvalta det vi har. Annars blir det för mycket arbete.