Därför äter vi semlor på fettisdagen

När är fettisdagen 2025?

Vi firar fettisdagen den 4 mars 2025.

Varför firar vi fettisdagen?

Under 1500-talet påbörjades traditionen att äta en semla innan den 40 dagar långa fastan före påsk började.

Den fyrtio dagar långa fastan har sin bakgrund i Jesu fasta i öknen och påminner också om att det regnade i 40 dagar före syndafloden och att Israels barn vandrade genom öknen i 40 år.

Fastan föregås av fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. Fettisdagen är alltså fastlagens tredje dag och den sista chansen att äta upp sig. Därför kallas semlan även för fastlagsbulle.

Semmeldagen - sista chansen att frossa

Fettisdagen, eller vita tisdagen som den också kallas med hänvisning till det vita mjölet, är sista chansen att ladda på med fett innan fastan börjar.

I dag har semlan blivit en smaskig tradition, även för de icke fastande. Men förr var den annorlunda. Under 1800-talet kunde semlan vara en del av en fet meny, som dessutom innehöll en fettrik fettisdagssoppa och fläskkorv. Under fastan skulle man avstå från bland annat mjölk, ägg och vitt vetemjöl. På fettisdagen hade man sista chansen på 40 dagar att smaka dessa, så både en och två semlor kunde slinka ner.

Enligt legenden dog kung Adolf Fredrik 1771 efter att ha ätit för många semlor.

Semla, fettisdagsbulle, fastlagsbullen och hetvägg

Kärt barn har många namn. Fastlagsbullen kallas även för fettisdagsbulle eller semla. Hetvägg kallas den typ av bulle som serveras på en djup tallrik med varm mjölk. Grädden och mandelmassan som idag är så starkt förknippade med semlan saknades under större delen av 1800-talet. Bakelsen bestod då enbart av själva bullen som serverades i mjölk med lite kanel och socker.

Själva ordet semla är lånat från tyskan men ursprungligen kommer det från latinets simila som betyder ’fint vetemjöl’, ’fint vetebröd’. På finlandssvenska är en semla det vi i Sverige kallar småfranska (jämför med tyskans semmel).

Ordet hetvägg kommer från tyskans heisswecken och syftar på fastlagsbullarnas ursprungligen kil- eller korsliknande form.

Fick böter för att de sålt semla för tidigt

I dag har alltså både semlans betydelse och skepnad ändrats en del . Numera består en klassisk semla av en bulle med smak av kardemumma som fyllts med mandelmasseblandning och toppats med vispad grädde. Semlan så som den ser ut och smakar idag med mandelmassa och vispad grädde, serverades först på 1920-talet.

En gång i tiden hölls det hårt på traditionerna. 1952 fick några bagare i Malmö böter för att de redan för jul sålt semlor. Numera har traditionen luckrats upp och semlorna dyker upp långt innan fastan, redan i januari. Det har dessutom experimenterats en del med dess form. Kanske har du provat wrapsemla, chokladsemla eller en korv och bröd-semla?

Fettisdagen i resten av världen

I Frankrike kallas fettisdagen för "Mardi Gras" (som också betyder 'fet tisdag'). I Österrike och Tyskland heter dagen "Faschingsdienstag" eller "Fastnachtsdienstag" och firas med karneval och festande. I England, USA och många andra engelsktalande länder, kallas dagen för "Shrove Tuesday", en dag då man äter pannkakor till middag.

Fakta: När firar vi fettisdagen 2025?

Tisdagen sju veckor före påskhelgen är fettisdagen. Den uppmärksammas för att dagen förr var den sista dagen före påskfastan, som varade sju veckor. Nu för tiden är dagen starkt sammankopplad med ätandet av semlor.

Eftersom påskdagen 2024 infaller söndagen den 20 april innebär det att fettisdagen 2025 infaller tisdagen den 4 mars. Det är den sista dagen man kan frossa i bakverk innan fastan börjar.

Fakta: Hur många semlor äter vi?

År 2020 åt svenskarna cirka 6 miljoner semlor på själva fettisdagen. Det motsvarar ungefär 211 ton grädde och 132 ton mandelmassa.

Källa: TT

2024 åt 63% av alla svenskar en eller flera semlor under fettisdagen, vilket är ett rekord.

Källa: Sveriges bagare och konditorer