Förtroendevalda borde inte förrätta borgerliga vigslar

Debatten om att ställa krav på att alla nya präster ska viga samkönade par har fortsatt även efter kyrkovalet. Frågan lär därför dyka upp i motionsfloden till nästa års kyrkomöte.

Men ett tips är att också vända blicken mot Svenska kyrkans förtroendevalda. Inte i första hand när det gäller samkönade par, utan mer generellt när det gäller den roll som inte minst en del av de som också är kommunalpolitiker är vana att ta på sig, nämligen som förrättare av ­borgerliga vigslar och kanske också ­begravningar.

I biskopsbrevet om begravning från 2006 står det att kyrkligt förtroendevalda i ledande ställning inte bör vara officianter vid borgerliga begravningar. Det är en mild formulering, men den pekar på en viktig poäng – att Svenska kyrkans förtroendevalda kan förväntas vara lojala med kyrkans ordningar också på denna punkt. Och det resonemanget bör därför också kunna appliceras på vigslar.

Om det hade handlat om ett anställningsförhållande hade vi kunnat tala om en bisyssla med konkurrerande verksamhet och det hade arbetsgivaren kyrkan i det här fallet i så fall kunnat kräva att personen ifråga upphör med. Det är värt att reflektera över.

Någon nomineringsgrupp får gärna skriva en motion om detta också. Det kommer säkert att bli en spännande debatt om kyrko­syn och lojalitet.

Jonas Lindberg