Hur legitimt blir det decimerade kyrkomötet?

Jonas Eek, opinionschef

Men när det presenterats hur de 44 mandaten som ska närvara i kyrkomötet har fördelats väcks flera frågor om representativitet och proportionalitet.

Frågan om det bantade kyrkomötets legitimitet har hamnat lite i bakgrunden i debatten om kyrkostyrelsens skrivelse om verksamhet och ekonomi. Nu lär dock även detta ärende komma högt upp på agendan igen.

I debattens startskott – artikeln ”Varför drar ingen i bromsen?” – utryckte Bertil Persson (KT 16/7) farhågor inför det decimerade kyrkomötet: ”Med det föreslagna upplägget blir det mycket svårt att få fram några alternativ till kyrkostyrelsens förslag i utsända skrivelser. Och dynamiken med diskussioner i plenum, som är grunden för en demokratisk organisation, försvinner helt.” Han bemöttes med vändande post (KT 29/7) av presidiets ordförande Karin Perers som försäkrade att, de nya formerna till trots, kyrkomötet skulle bli ”lika demokratiskt som annars”.

Men när det nu presenterats hur de 44 mandaten som ska närvara i kyrkomötet har fördelats, utifrån de ordinarie 251 ledamöterna, väcks flera frågor om representativitet och proportionalitet.

Hur representativt och rättvist är det till exempel att Göteborgs stift har tilldelats tio mandat medan Stockholm bara sex? Eller är det godtagbart att Skara har fyra mandat gentemot Linköpings ett enda (1)? Och hur upplever man att ens röst görs hörd i Växjö och Strängnäs stift som också bara har ett enda mandat representerat, liksom för all del också Luleå och Visby? Jag är övertygad om att fördelningen är korrekt uträknad utifrån valresultatets fördelning mellan olika nomineringsgrupper. Men är denna fördelning geografiskt och demokratiskt rimlig för en rikstäckande kyrka? Är det rättvist att Linköpings, Strängnäs och Växjö stift förlorar mer än 60 procent av sina röster, medan Skara vinner 60 och Göteborgs stift vinner nära 80 procent?

Vad gäller proportionaliteten är det tydligt hur kyrkostyrelsen stärker sitt relativa inflytande över årets kyrkomöte. Normalt sett utgör kyrkostyrelsen – med sina fjorton ledamöter och fjorton ersättare – 11 procent av kyrkomötets 251 ledamöter. I årets bantade upplaga har kyrkostyrelsen fått totalt tio mandat, vilket motsvarar 23 procent av de 44 mandaten. Vad motiverar denna dramatiska förskjutning?

De som konspiratoriskt har antytt att kyrkostyrelsen försöker kuppa igenom sitt kontroversiella förslag lär få vatten på sina kvarnar. Och sådant är aldrig bra.

Taggar:

Kyrkomötet