Trumps caps lock-tirader döljer sakfrågorna

Jonas Eek, ledarskribent
Foto: Susan Walsh/AP/TT

Att skriva i versaler ger inte bara ett gapigt intryck utan en smått rättshaveristisk framtoning, skriver Jonas Eek.

Inom muntlig framställning är ett välkänt knep att höja rösten när argumenten är svaga. Det finns berättelser också från kyrkans värld om uppburna predikanter på vilkas manus man sett just sådana noteringar i marginalen: ”Svagt parti. Höj rösten!”. Sant eller inte speglar det en realitet inom verbal presentation: det är inte alltid den som är mest högljudd som har starkast sakargument.

I skriftspråk går fenomenet igen hos dem som använder mycket versaler. Somliga skribenter skriver insändare och bloggar endast med stora bokstäver. Som om caps lock-knappen fastnat i permanent nedtryckt läge på deras tangentbord. Det ger inte bara ett gapigt intryck som lätt skymmer sakfrågan, utan en smått rättshaveristisk framtoning.

Därför var det slående att notera Donald Trumps twittrande när han förra veckan följde och kommenterade Barak Obamas tal på Demokraternas konvent. Hans radade upp tweets som genomgående var skrivna med versaler, till exempel: ”HAN SPIONERADE PÅ MIN KAMPANJ” eller ”VARFÖR VÄGRADE HAN ATT STÄLLA SIG BAKOM LÅNGSAMME JOE FÖRRÄN DET VAR HELT ÖVER, OCH ÄVEN DÅ VAR VÄLDIGT SENT? VARFÖR FÖRSÖKTE HAN FÅ HONOM ATT INTE STÄLLA UPP?” (Expressen 2020-08-20).

Trumps kommunikativa beteende framträder än tydligare när man tittar och lyssnar på Obamas tal (finns på Youtube) som var påfallande lågmält och resonerande. Det är visserligen ett brott mot kutymen, att en tidigare president alls kritiserar sin efterträdare.

Men Obama, som under Trumps presidenttid har fått utstå en kanonad av kritik och oförskämdheter av sin efterträdare, frångick denna oskrivna regel, uppenbarligen då han finner den amerikanska demokratin vara hotad. Och i linje med Obamas sågning framstod Trumps Twitter-tonalitet varken saklig eller statsmannalik. I stället tycktes den följa principen om en höjd röst som försöker dölja argument som sviker.

Nu är jag usel på att tippa val och har nästan alltid fel. Men när världens mäktigaste man kommunicerar som en rättshaverist borde valet, åtminstone från ett kommunikativt perspektiv, redan vara avgjort. Å andra sidan kanske det är naivt att tro att sådana här val handlar om sakfrågor och argument.

Taggar:

USA

Jonas Eek