Två av tre prästgårdar har sålts ut

– Om man tittar här i Växjö så har vi en prästgård kvar. Och det har i princip funnits en i varje församling. De sista tio åren har vi sålt sju av åtta möjliga, säger Mats Lindblad, kyrkogårds- och fastighetschef i samfälligheten.
Avyttringen av prästgårdarna började redan under 1990-talet. För tio år sedan var antalet tjänstebostäder nere i 1 054. Sedan dess har antalet fortsatt att minska kraftigt, och i dag finns bara 367 tjänstebostäder kvar. Det innebär att 64 procent av tjänstebostäderna har försvunnit de senaste tio åren – och därmed också många prästgårdar.

I Växjö stift har 72 tjänstebostäder försvunnit under dessa tio år. På sina håll finns prästgårdarna kvar i kyrkans ägo, men hyrs ut eller används till verksamhet. Men för det mesta är det som i Växjö: av det tjugotal prästgårdar som funnits i de omgivande församlingarna är i dag alla sålda utom två, konstaterar Mats Lindblad.
Delvis beror avyttringarna på att kyrkoherdarna med församlingssammanslagningarna blivit färre, men ekonomin spelar också en stor roll. Prästgårdarna runt Växjö är ofta byggda på 1800-talet, rymmer 400 kvadratmeter och är dessutom ofta oljeeldade. Och som arbetsgivare får inte kyrkan ta ut mer hyra från prästen än för motsvarande 100 kvadratmeter yta.
– Tittar man bara på driften så går det ju mer eller mindre jämnt ut över året, men lägger man in det kontinuerliga underhåll som behövs så går prästgårdarna ju minus med 50 000 kronor varje år, säger Mats Lindblad.

Kulturhistoriskt sett är prästgårdarna ofta en del av värdefulla miljöer, där de tillsammans med kyrkobyggnad och kyrkogård bildar en enhetlig kulturmiljö. Prästgårdarna var en social mötesplats i lokalsamhället, pastorsexpeditionen statens förlängda arm och trädgårdarna inte sällan den kanal där nya grödor introducerades.
Men trots att många prästgårdar på så sätt är en del av det kyrkliga kulturarvet kom de inte liksom kyrkobyggnader och kyrkogårdar att omfattas av den kyrkoantikvariska ersättningen vid kyrka-stat-uppgörelsen.