Ett kristet land - där Buddha är populärare än Jesus

Ett land fullt av tro. Men där ordet ”kristen” är tabubelagt. Sekulariserade svenskar är religiösa på sitt alldeles egna sätt, och David Thurfjell har kartlagt hur.

(Denna artikel publicerades i Kyrkans Tidning i juli 2013. Vi repriserar den med anledning av att David Thurfjell kommit ut med sin bok Det gudlösa folket.)

 

Svenska kyrkan med sin folkkyrkotanke har förlorat kampen om vad ordet ”kristen” betyder. Åtminstone om man frågar mannen och kvinnan på gatan. För där är det pingstvännernas och ateister-humanisters snävare definition av ordet som vunnit, med draghjälp från de högkyrkliga. Det konstaterar David Thurfjell, lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.

– Människor kallar sig inte kristna. Trots att de är medlemmar i kyrkan, firar påsk och jul, döper och gifter sig i kyrkan och ber till Gud ibland. Tänk tanken att en person som fastar hela ramadan, låter omskära sin son och ger honom namnet Muhammed inte skulle kalla sig muslim. Det vore absurt, säger David Thurfjell.

Den här stora paradoxala gruppen – som han själv tillhör – har David Thurfjell närstuderat i en serie intervjuer. Det är en del av ett större projekt med flera inblandade forskare, bland andra Simon Sorgenfrei, som är redaktör för den nyligen utkomna boken Mystik och andlighet Kritiska perspektiv (Dialogos) och doktoranden Ann af Burén.

Projektet heter Religious ambiguities on the urban scene (ungefär: religiösa motsägelser i ett urbant samhälle), och de som satts under lupp är postkristna sekulariserade svenskar. Alltså de som har sina historiska rötter i Svenska kyrkan, som gör en mängd kristna saker men ändå inte identifierar sig som kristna. För kristen – det är i deras ögon såna som Carola Häggkvist. Kristen har blivit synonymt med passionerat troende.

Att Svenska kyrkans verksamhet riktar sig till alla oavsett medlemskap, och att kyrkan vänder sig lika mycket till människor med en vag andlig längtan som till dem med en mer genomtänkt tro, det har inte tagit skruv hos den här stora gruppen svenskar.

Som inte heller vill kännas vid ordet ”religiös”. Eftersom religion – i första hand kristendomen – i den sekulariserade svenskens ögon är alldeles för reglerat, dogmatiskt och hierarkiskt för att passa en modern människa. Andlighet, däremot, har en mer positiv klang. Det tolkar man som en självständig hållning, något som bygger på egna erfarenheter och val.

Ett viktigt undantag dock: Buddhismen har fått en särställning som bättre än de andra religionerna.

– Den uppfattas som något lite mjukt, en renare och mer oproblematisk form av andlighet. En svensk som firar påsk och tycker att det är fint med julkrubba, som upplever en mening och som har en stark känsla för naturen, vilket ord ska den sätta på sina andliga upplevelser? Vår forskning visar att många gärna talar om den som buddhistisk.

Biblar på hotellrummen – och skolavslutningar i kyrkan! – väcker negativa reaktioner. Medan buddhastatyer finns att köpa i alla heminredningsbutiker med självaktning. Förklaringen är att biblarna associeras med svensk statlig överhetskyrka. Och att buddhismen har kommit in i Sverige i ett senare skede.

Det som buddhismen har i bagaget av våld, politisering och patriarkal hierarki har hamnat utanför den sekulariserade svenskens synfält. Det är enbart meditationen och den inåtblickande andligheten som slagit igenom i väst. David Thurfjell menar att buddhismen i sin kommunikation västerut också har anpassat sig efter det som efterfrågas och lagt större betoning på det.

Som jämförelse kan man blicka mot Kina och citera författaren Liao Yiwu, som besökte Sverige tidigare i år. I sin bok Gud är röd skriver han om hur kristendomen slog igenom i kinesiska städer efter Mao-tiden: ”Många yngre urbana kristna har kastat sig för Jesu fötter därför att det anses hippt att bära kors och sjunga en utländskt klingande psalm.”

Lösgjord från historiens belastning framstår alltså en importerad religion som fräsch och lockande. Såsom i öst, så ock i väst.

Den postkristna sekulariserade svensken har även en hel del tro, visar David Thurfjells forskning. På att det finns oförklarliga samband, att de döda inte bara försvinner, att det går att få kontakt med något större genom till exempel en stark upplevelse i musiken eller naturen.

– Nästan alla kan berätta om andliga erfarenheter och meningsupplevelser. 53 procent tror på en högre ande eller livskraft, säger David Thurfjell.

 – Det som förändras i den svenska religionshistorien är inte upplevelsen av att det finns en mening. Det nya är att man inte längre tolkar den i religiösa termer.

Folktron har hållit sig mer eller mindre konstant genom historien. Skillnaden nu, menar David Thurfjell, är att i dag vet människor att sånt här talar man inte om. Utom möjligen när man blir intervjuad av en forskare man aldrig mer kommer att träffa.

Inte heller folktron är alltså något som svensken är särskilt benägen att ta med sig in i ett kyrkligt sammanhang. Bandet mellan tro och organisation är klippt, så att medlemskapet (i dag 67,5 procent) faktiskt inte säger någonting om vad man tror på.

Och bland de sekulariserade som faktiskt gillar Svenska kyrkan är det många som gör det av samma skäl som de slår vakt om försvaret och kungahuset, påpekar David Thurfjell.

Frågan är vad Svenska kyrkans ledning tycker om att bli älskad för att man uppfattas som statisk och en god garant för nationalstaten? Svenska kyrkan har med andra ord ett stort kommunikativt underläge att jobba från.

– På grund av dåligt ledarskap i kyrkan som förlorade man tillträdet till folket, möjligheten att förmedla sitt språk och sina berättelser. Det ledde till att människor inte längre förstår hur till exempel konfirmationen angår dem. Jag avundas inte kyrkans ansvariga uppgiften att hitta nya kanaler, säger David Thurfjell.

Men samtidigt finns en stor potential att bearbeta. Massor av medlemmar. Massor av tro. Massor av kristna spår i folksjälen:

– Kulturellt sett är detta ett kristet land fortfarande. Vi är mycket mer formade och färgade av det än vi vill kännas vid.

Brita Häll

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.