Påskens musik – dag för dag

Lyssna på påskens toner hemma i coronatider. Mattias Lundbergs lista är en kyrkomusikalisk bildningsresa som knyter kontakt med medeltidens människor och deras värld. I bakgrunden syns påsktabl

Ett påskägg fyllt av medeltida toner.

Mattias Lundberg bjuder Kyrkans Tidnings läsare på sina bästa lyssnartips inför årets passionsvecka.

Vid alla stora kyrkliga högtider är musiken en viktig del av firandet. Under påsken får den särskild betydelse. Passionsveckans rörelse från död till uppståndelse är som gjord för att upplevas musikaliskt, och ett vanligt år kan de som besöker kyrkan glädjas åt att få höra alla de välkända verk som ger budskapet liv.

För den som vill ta det här med påsken och musiken ett steg vidare har Kyrkans Tidning bett Mattias Lundberg, musikprofessor i Uppsala och känd från en rad program i Sveriges Radio, välja sina favoriter för var och en av passionsveckans dagar.

Det är en resa bakåt till medeltidens tonspråk och ritualer. Verken är kyrkomusikaliskt centrala, sjungna i århundraden. Ändå okända för många av oss i dag, åtminstone här i Sverige.

– Jag vill att de här gamla sångerna ska bli mer kända och sjungna. Det är viktigt att känna till våra musikaliska rötter, den kyrkomusik vi har i dag har uppstått i en kontext.

Mattias Lundbergs lista är en kyrkomusikalisk bildningsresa som för oss närmre medeltidens människor och deras värld.

– Sångerna sjöngs på latin, ett språk de flesta gudstjänstfirare inte förstod. Det gjorde att man upplevde musiken starkare och lade melodierna på minnet. Den som var normalt musikbegåvad kunde av tonerna i sig höra var i kyrkoåret man befann sig.

1 DYMMELONSDAG
Miserere av Gregorio Allegri

➤ Sättningen av psalm 51 från slutet av 1630-talet bygger på tidigare förlagor och ska egentligen framföras både onsdag, skärtorsdag och långfredag. Det sker inom ramen för en speciell ritual, ”tenebrae”, där ljusen släcks ett efter ett till dess kyrkan är mörklagd bortsett från ett ljus bakom altaret.

Tenebrae symboliserar hur människan är bortvänd från Gud fram till påskdagen, en tänkvärd kontrast till hur vi i dag ofta föreställer oss att det är Gud som vänt sig ifrån människan.

Mörkläggningen gjorde att de som sjöng var tvungna att kunna texten utantill. En av dem som skrev ner sången på gehör var Mozart. I brev till sin pappa har han beskrivit hur han kommer tillbaka under påskens dagar för att kontrollera sin avskrift.

Verket har blivit ikoniskt. Det är inte så märkvärdigt musikaliskt, även om vissa partier sjungs i väldigt höga tonlägen. I Sixtinska kapellet i Rom står kören på två ställen så att rösterna hörs från olika håll. Många besökare lyssnar på det varje år; ett slags möte mellan fromhet och turistindustri.

I Sverige är det svårt att åstadkomma mörkläggningen på grund av vårljuset. Nedsläckning sker ändå på olika håll. Från 1700-talets slut fram till 1900-talet var det otänkbart att använda ljus på det här sättet, det sågs som ren papism.

2 SKÄRTORSDAG
Discubuit Jesus av Anonym

➤ Detta är dagen då nattvarden instiftas. Under många generationer nådde bibelberättelsen gudstjänstfirarna genom ett särskilt kyrkodrama, där en berättarröst återger vad som händer och en annan röst sjunger Jesu ord: ”Och han sade: Tag detta och ät (…)” Oftast sjöngs Jesu ord av prästen. Det är från denna sång som termen hokus-pokus, av latinets ”hoc est corpus” fått sitt genomslag.

I allmogens ögon var det när orden sjöngs som brödet förvandlades. Det gav upphov till missbruk över hela Europa. När gossar gick omkring på gatorna och sjöng lade folk fram brödkakor som de sedan tog hem och åt som vilket bröd som helst.

Discubuit Jesus sjungs aldrig i Sverige i dag och är okänd även bland många musikvetare. Det är synd, under medeltiden var sången den mest populära av alla kyrkosånger. Musikaliskt har den ett stort omfång, den kan nästan inte sjungas av en person utan kräver de två rollerna – berättare och Jesus.

Versionen här har en flerstämmig sättning och kommer från en böhmisk handskrift från 1500-talet.

3 LÅNGFREDAG
Improperierna av Palestrina

Improperierna är en medeltida sammansättning av bibeltexter där Kristus på korset anklagar kyrkan i psaltarparafrasens form. På senare år har det i reformerta sammanhang funnits en kritik mot att sjunga Improprierna. Ett fåtal debattörer i Nederländerna, och även i Sverige, anser att det är judarna som folk som pekas ut.

Jag har deltagit aktivt i debatten och menar att det är en övertolkning som saknar historisk grund. Det betyder inte att man inte ska benämna all den antisemitism som i övrigt fanns under medeltiden.

Verket fick en revival under 1800-talets Palestrina-renässans då det gjordes flera svenska översättningar. Kompositionen bygger på växelsång mellan två körer, där en kör är Jesu röst. Det är en ganska förmäten Jesus som framhäver allt fint han gjort. För länge sedan fanns i framför allt England en tradition där biskoparna, som fick symbolisera kyrkan, kröp fram barfota i aska medan körerna sjöng.

Palestrinas version är den mest kända. Den är medvetet enkel gjord, relativt lättsjungen och passar vanliga församlingskörer. När jag var liten sjöngs verket i hela Östergötland, där jag växte upp.

4 PÅSKAFTON
Exsultet av Anonym

➤ Exsultet är en gregoriansk sång som framfördes under vigilian, alltså när man under påsknatten vakar i totalt mörker för att se påskljuset tändas som en symbol för hur livet segrar och hur kyrkan och världen uppstår på nytt.

Påsknatten var under medeltiden också det tillfälle då alla nya katekumener skulle döpas och upptas i kyrkan. Man döpte inte folk hur som helst utan samlade ihop dopen till ett tillfälle, det var lite mer som våra dagars konfirmation.

I tidiga skrifter är sången nedtecknad med en enorm anfang, första bokstaven täcker ofta en hel sida. Det hör ihop med det materiella bruket som var så viktigt under medeltiden. Boken blir ett rituellt objekt i sig. Det har setts som elitism, men var i själva verket uttryck för en stark folklighet.

Exsultet är inte jättevanlig men har fått ett uppsving på senare år. Det är en sång som man utan risk kan rekommendera varenda kyrkokör, ingen kan säga att texten är problematisk eller att musiken är svårsjungen.

5 PÅSKDAGEN
Christ ist erstanden av J S Bach

➤ Sången är en av två lutherska koraler som bygger på medeltida verser, där man ursprungligen växelsjöng mellan latin och folkspråk som svenska, danska och tyska. Luther har beskrivit väldigt vackert hur han i denna sång ser ett monumentalt drama mellan liv och död, och hur detta drama är vad kyrkan och kristendomen helt bygger på. Man måste förstå hur det står och väger, menar Luther. Att det var en verklig kamp där Gud och kärleken kunde ha förlorat.

Kampen hörs i Bachs orgelsättning. Bach ägde Luthers skrifter, denna text vet vi att Bach läst. Han lade enorma summor på sitt teologiska bibliotek och skuldsatte i princip hela familjen när han köpte en stor utgåva av Luthers skrifter.

Krist är uppstånden finns i den svenska psalmboken (nummer 464) med nutida text av Anders Frostenson. Versionen här är en fantastisk inspelning av Marie-Claire Alain (1926–2013), en av vår tids stora organister.

Mycket av den här glädjen och triumfen över livets seger som uttrycks på påskdagen skulle man vilja se varje söndag. Egentligen är ju varje söndag en påskdag, teologiskt sett.

HELA SPELLISTAN: MUSIK FÖR PÅSKVECKAN

Kristina Lindh

50

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Härnösands stift
Uppsala stift
Stockholms stift
Strängnäs stift
Lunds stift
Linköpings stift
Västerås stift
Västerås stift