Rosenberg ­utmanar och överraskar

Göran Rosenbergs nya bok är en biografi över en ­kontroversiell brobyggare. Foto: Cato Lein

Göran Rosenbergs biografi över Stockholms rabbin 19141948 är en nyttig utmaning och ett historiskt viktigt dokument.

Mikael Ringlander recenserar "Rabbi Marcus Ehrenpreis obesvarade kärlek".

”Vi föddes in i det judiska, både du och jag. Du när så många judiska vägar fortfarande syntes öppna, jag när så många ­judiska vägar hade stängts. Du när så mycket fanns att bryta upp från och göra upp med och gjuta nytt liv i, jag när så mycket judiskt liv var förintat och frågan på allvar kunde ställas om det judiska ens var möjligt längre.”

Så börjar Göran Rosenbergs nya bok, på sätt och vis en fortsättning på hans förra – Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz – som belönades med Augustpriset 2012.

Det han gör nu är att gå bakåt i tiden för att beskriva den man som var överrabbin i Stockholm när Rosenbergs far och mor kom till Sverige.

Marcus Ehrenpreis var en mycket aktad europeisk kulturperson när han kom till ­Sverige för att arbeta som överrabbin mellan 1914 och 1948. Han var en polyglott, lärde sig snabbt språk­et dit han kom och skrev böcker på svenska med stor stilistisk ­förmåga.

Boken tar upp den kontroversiella frågan om Sveriges regering och de judiska församlingarna före och under andra världskriget. Främst för den roll Ehrenpreis tillskrevs under andra världskriget, då han beskylls för att inte att gjort det han borde för att ge judar en fristad i Sverige.

Men enligt Rosenberg fick Ehrenpreis oförtjänt dåligt rykte därför att regeringen skyllde på att judiska församlingar i Sverige inte ville ha hit fler judar, trots att det var regeringen själv som fattade beslutet.

Utan att avslöja det överraskande slutet kan man konstatera att det ger upphov till en rad frågor och reflektioner.

Marcus Ehrenpreis ville vara en brobyggare mellan judendom och kristendom, det ägnade han en stor del av sin verksamhet åt. Han längtade också efter en andlig pånyttfödelse av den judiska tron. Dessutom hoppades han på ett Världsreligionernas förbund, internationella traktat till skydd för minoriteter. Hans tankar om detta var samtida med Nathan Söderbloms stora arbete med religionsdialog. 

Boken visar också hur kristna teologiska idéer har gripit in i och påverkat ”kristna” hållningar till sionismen och Israel-Palestina. Rosenberg visar hur ersättningsteologin (föreställningen att det judiska förbundet med Gud spelat ut sin rätt efter Jesus) fortfarande gör sig gällande även i Svenska kyrkan.

Ehrenpreis hade många tankar om Messias och de messianska förväntningarna inom den judiska tron. I dessa finns beröringspunkter till den kristna trons förväntan om Jesu återkomst. Inte minst vad det gäller hopp.

Vad är detta hopp? Är det att Messias värnar den svages rätt och de maktlösas rättvisa? Det frågar sig både Ehrenpreis och Rosenberg.

Bokens sista sida lyckas på några få rader både förneka och bejaka Gud. Kanske kan man se dessa rader som en trosbekännelse ­efter Auschwitz; en trosbekännelse där allsmäktigheten inte är uttalad och relationen till Gud förändrad.

Utan att avslöja det överraskande slutet kan man konstatera att det ger upphov till en rad frågor och reflektioner. Rosenbergs bok är både en nyttig utmaning och ett historiskt viktigt dokument.

Mikael Ringlander
Präst och programansvarig för Göteborgs stifts kultursamverkan

Fakta: Bok

Rabbi Marcus Ehrenpreis ­obesvarade kärlek

Göran Rosenberg

Albert Bonniers förlag