Teologi 2

Två roller - en Jesusbild

Gapet är stort mellan forskningens Jesus och den kristna dogmatikens Jesus. Men kyrkan måste rymma båda, säger Thomas Kazen.

Antagande på förhand: om man är forskare med den historiske Jesus som specialitet och samtidigt pastor i en frikyrka, så kunde visst gnissel uppstå mellan de båda rollerna. Glappet kan tänkas påtagligt mellan det man med kritiska verktyg studerar på akademin och det kyrkans budskap man är satt att förkunna från predik­stolen.
 

Måhända ett fördomsfullt antagande. Thomas Kazen punkterar det hur som helst direkt:
– Pastorn och forskaren har samma Jesusbild. Jag kan inte leva i två världar. Min personliga Jesusbild har påverkats mycket av min forskning. Till det bättre tycker jag.
Thomas Kazen är professor i exegetik, bibeltolkning, vid Teologiska högskolan i Stockholm, och har i sin forskning särskilt ägnat sig åt den historiske Jesus och den miljö han verkade i. Han är också pastor i Svenska missionskyrkan där han haft olika församlingstjänster och flera tunga teologiska uppdrag.

Thomas Kazen växte upp i en pietistisk miljö, med en Jesusbild som han i dag kallar ”lite kladdig”. Men där det samtidigt fanns en betoning på tillit och närhet. Det är sådant han behållit i sitt förhållande till Jesus – och som forskaren inom honom inte har några problem att bejaka. Att Jesus på ett särskilt sätt lyfte fram det nära och förtroendefulla förhållandet till Gud, det hör till sådant som man ”med hög grad av sannolikhet kan argumentera för”, säger Thomas Kazen. Ett tecken på detta är hur de första kristna övertog det arameiska ordet för far, ”Abba”, när de bad till Gud.
– Jesus förmedlar ett sätt att förhålla sig till Gud som är icke-hierarkiskt. Det finns en grundläggande tillit som är viktig och speciell.


Andra saker som forskaren Thomas Kazen ganska bestämt vågar påstå är att Jesus var en galileisk jude som växte upp med frågetecken kring faderskapet, ”familjeförhållandena var det något vajsing med”. Vidare att han började som lärjunge till Johannes döparen, men att något hände, kanske i samband med dopet, som gjorde att hans verksamhet tog en ny riktning och han började aktivt söka upp människor. Han uppfattade sig som en profetgestalt, ett slags Guds språkrör, men sannolikt inte som Messias i den mening man traditionellt brukar lägga in i begreppet, säger Thomas Kazen.
– Det som driver Jesus är en utopi, en vision om gudsriket och att detta rike är på väg att bryta igenom med honom och hans lärjungars verksamhet.

Hur detta gudsrike ska tolkas råder det oenighet om i forskarvärlden. Thomas Kazen väljer att ta fasta på hur Jesus tydligt kritiserade makten, både den världsliga och den religiösa, och hur han särskilt reserverade plats för samhällets marginaliserade.
– De räknas med, de inkluderas. De perifera blir centrala i gudsrikesdrömmen. Där finns en enorm sprängkraft och en radikalitet utan like. Det var en vision som Jesus var beredd att lida martyrdöden för.

Det är ungefär så långt som historikern Thomas Kazen kan sträcka sig. Han konstaterar att den Jesus som en gång ledde en radikal social förnyelserörelse i det judiska samhället, mycket snart i tolkningshistorien lyfter från marken och förvandlas närmast till oigenkännlighet.
Någon större tillskyndare av traditionell kristen dogmatik är alltså inte Thomas Kazen. Kyrkan lever i dag med en förandligad Jesusbild, säger han.
– För mig är Jesus framför allt en människa som visar vem Gud är. Han ger mig en bild av Gud, en fungerande och meningsfull bild av Gud.
– Närheten och tilliten som han ger uttryck för, den blir något som går bortom individualismen och sätter in mig i ett större sammanhang. En socialt radikal grundhållning, det blir resultatet av min Jesusbild.

Men när man hamnar i ett abstrakt filosofiskt dividerande om hur man ska förstå de olika personerna i treenigheten, då har man för länge sedan lämnat bakom sig den radikala visionen, säger Thomas Kazen. Menar han att kyrkan har ”fel” om Jesus? Både ja och nej, svarar han.
– De tidigaste anhängarna ställde frågan: vad har vi varit med om? 
– Insikten utvecklades hos dem: det vi har sett i den här människan är något djupt gudomligt och djupt mänskligt. Som ger oss en förståelse av vad Gud vill med människans liv. Detta försökte de sätta ord på.


Men från det att Jesus förkroppsligar gudsriket, visar vad det handlar om, så blir han med tiden en upphöjd, himmelsk gestalt. Drömmen, visionen hamnar i bakgrunden, säger Thomas Kazen. Ändå finns det, både i Bibelns berättelser, och i kyrkans senare tolkningar av Jesus vissa grunddrag som överensstämmer med forskarnas rekonstruktioner 2 000 år senare, fortsätter Thomas Kazen.
– Trots enorma avstånd i tid och kultur så har berättelserna potentialen att förmedla något av den historiska personen Jesus. Där finns någonting som än i dag appellerar till människor, och som går att omvandla och översätta. Människor kan ta till sig vissa väsentligheter i bilden av Jesus som faktiskt har historisk backning.
 

Thomas Kazen återkommer än en gång till den bild Jesus förmedlar av Gud som någon som finns nära till hands, och som man kan sätta sin tillit till. Något som får konsekvenser för synen på hur människor bör förhålla sig till varandra.  Det är en utmanande vision som handlar om att släppa taget kring sitt eget, säger Thomas Kazen.
– Jag tror den visionen är högaktuell också i vår sekulariserade västerländska värld.

Fakta: Thomas Kazens bild av Jesus

Thomas Kazen skickade med sin sång Välkommen till oss Jesus. I den tecknar han den bild av Jesus han har som forskare och pastor. Här är vers 1 av 4:
 

Välkommen till oss Jesus. Du är vår bäste vän.
Ditt rike är vår dröm, fast det var så länge sen.
Ditt liv ger oss hopp och du finns ibland oss nu.
För vi vill vara din kropp och leva samma liv som du.

Martin Larsson

LÄGG TILL NY KOMMENTAR